Julsymbolen Nykarlebystjärnan
- uppkomst, historia och spridning

Uppsats A 20 p
Etnologi, Textil, slöjd och hantverk
Högskolan i Gävle
Vårterminen 2002
Eva Ottoson
Handledare: Håkan Liby

Innehåll
1. Inledning, syfte och frågeställning
2. Beskrivning av material
3. Källkritik, brister, felkällor och avgränsningar
4. Presentation av undersökningen
5. Svar på frågeställningen
6. Sammanfattning
7. Källförteckning
8. Frågelista
9. Illustrationer

Se innehållsförteckning om du kommit hit bakvägen.


1. Inledning
Vid advent för ett antal år sedan hade plötsligt miljön vid ett av husen på Drottningholm, där jag bor, förändrats. Över husets grindentré hade en mångfärgad stjärna monterats. Vare sig monteringen av själva stjärnan eller dess färgsättning liknade något jag tidigare sett och det är om denna stjärna den här uppsatsen ska handla. Syftet med uppsatsen är att beskriva den österbottniska julsymbolen ”Nykarlebystjärnans” uppkomst, historia och hur den spred sig till Stockholmstrakten. De frågor jag velat ha svar på är:
· Varför och när skapades Nykarlebystjärnan?
· Vilken är dess historia?
· Hur spred den sig till Stockholmstrakten?

2. Beskrivning av material
För att få svar på frågeställningarna har jag intervjuat Fredrik Liljeström, som bor i huset med stjärnan på Drottningholm. Jag har genom Fredrik fått kontakt med högstadieläraren Lars Pensar, Nykarleby, som jag intervjuat per telefon. Lars Pensar har kunskap och ett stort intresse för Nykarlebystjärnan. Genom sökning på Internet fick jag kontakt med Bo Kronqvist, museiintendent vid Nykarleby Museum, vilken jag också intervjuat per telefon. Det har varit mycket svårt att hitta litteratur om Nykarlebystjärnan. Jag har genom Fredrik Liljeström fått en tidningsartikel och citat från Zacharias Topelius dagbok. Genom Lars Pensar har jag fått dagboksanteckningar av Zacharias Topelius samt dagboksanteckningar gjorda på 1920-talet av sonen till apotekare O. Wilkman, Nykarleby. Hilding Celander har i sin bok Nordisk jul I nämnt stjärnan.

3. Källkritik, brister, felkällor och avgränsningar
Min undersökning bygger i huvudsak på intervjuer. Det visade sig som nämnts ovan vara förenat med stora svårigheter att finna skriftlig dokumentation om Nykarlebystjärnan. De personer jag talat med i Sverige och Finland har enbart kunnat hänvisa till ett fåtal tidningsartiklar i ämnet, några djupare undersökningar tycks inte har gjorts genom åren. Det ligger i sakens natur att intervjuer alltid innebär risk för att missuppfattningar och därmed sakfel kan ha uppstått, allrahelst om objektet som ska undersökas är gammalt. Det har därför varit svårt att värdera och kontrollera källorna. Det är dock inte helt uteslutet att dokumentation över ”Nykarlebystjärnans” historia kan finnas på finska språket. P.g.a. detta arbetes begränsade omfattning och mina egna språksvårigheter, har jag inte haft möjlighet att mer än ytligt undersöka detta.

4. Presentation av undersökningen
4.1 Allmänt om adventsstjärnan som symbol
Jan-Öjvind Swahn har i sin bok ”Den svenska julboken” beskrivit adventsstjärnans historia. De första stjärnorna tillverkades, enligt Swahn, i Kleinwelka i Sachsen på 1880-talet. Idén kom från en lärare i en internatskola som drevs av en tysk religiös sekt som kallades herrnhutare efter godset ”Herrnhut”, vilket sektens grundare ägde. Läraren ville tillsammans med eleverna göra en sorts pappersstjärnor med plats för en lampa inuti, avsedda att dekorera skolan med under adventstiden. Snart insåg en affärsidkare de kommersiella möjligheterna med stjärnan och började tillverka dem för försäljning. De första var, i likhet med de som tillverkats i internatskolan, tredimensionella. Så småningom uppfanns en plattare variant som gick att fälla ihop så att det gick lättare att förvara stjärnan från jul till jul. De tidigaste adventsstjärnorna nådde, enligt Swahn, Sverige före första världskriget genom personliga kontakter mellan svenska familjer i Lund, framförallt med kyrklig anknytning, och herrnhutiska tyskar. Till en början var tillverkningen måttlig, men på 1930-talet tog den fart.

De tyska stjärnorna var ganska dyra i inköp och på 1940-talet startades tillverkning i Sverige. Dessa stjärnor blev billigare och snabbt en försäljningssuccé. Eftersom de var röda och brett folkligt populära, kallades de av dem som höll på de gamla traditionerna, något föraktfullt, för ”proletärstjärnor”.

4.2 Nykarlebystjärnans historia
Nykarleby stad grundades 1620 och är en sjöfartsstad som ligger i gammal svenskbygd i Österbotten. Här hade Zacharias Topelius sitt barndomshem ”Kuddnäs”. Han skriver i december 1838 i sin dagbok: ”Nu är du här. Julaftonsdag! Strö ut dina håfvor och klappar och gåfvor! Du dag som gryr med så många bestyr, och sedan flyr så lätt och så yr! — Och du, glada barndoms lust, som blommar om julen just! Tänd upp dina ljus i årets natt! Än i lifvets natt skall du stråla gladt - Men nu, men nu! mera ljus! mera ljus! Lanternor och stjernor och ljus i hvart hus! Båd' ute och inne — du lätta sinne! du lustiga lif, ditt glädtiga minne ej nånsin försvinne!” Och: ”— Åka ut kl. 7 omkring staden. — Julträn i många fönster och illumination i de flesta. — Synnerbergs, Holmströms, Lindqvistens, Turdins m fl ha julträn. — En barnslig känsla af glädje genomilar oss då vi se derpå. — Det är en så rörande vacker poesi i denna julglädje. — Mina lanternor på Kuddnäs lysa klart på sina höga granrisprydda stänger. Det är en lust att se! — ”

De lanternor han skriver om är den s.k. Nykarlebystjärna som tändes vid jultid utanför hans barndomshem Kuddnäs och alltjämt gör det. Stjärnan kallades då inte för stjärna utan lanterna.

Hilding Celander beskriver i sin bok Nordisk Jul I, utgiven 1928, julstänger eller julkors. Allra grannast, säger han är de i Österbotten: ”Överst på toppen står ibland en trädocka, vars armar viftar runt för vinden. Ibland pryddes julkorset … med utklädda dockor eller med båtar med hissade segel — alldeles som fallet var med de praktfulla majstängerna i dessa trakter. Och slutligen fulländades ståten, därigenom att man hängde upp i julkorsets armar kulörta lyktor eller 'lanternor', som tändes om kvällarna.” [Julkors sätts fortfarande upp till julen i Sydösterbotten/FL]

I min undersökning har framkommit att stjärnan har ett nära samband med Nykarleby som sjöfartsstad, befolkningen bestod till stor del av sjömän. Sjömännen seglade ut i april-maj och när de kom hem i oktober-november tändes ”lanternor” eller stjärnor för att både visa vägen och välkomna dem till hemmahamnen.

De första stjärnorna kom under första delen av 1800-talet och placerades utomhus på stänger, ibland på ömse sidor om porten, enligt Celander en speciellt svensk sed. Stången kunde vara en gran som huggits i skogen och avkvistats men med ruskan kvar i toppen. Stjärnan kunde också placeras solitärt på en hög stång, som bild 1 på Topelius gård Kuddnäs visar.

Stjärnan blev mycket vanlig i Nykarleby. Enligt Bo Kronqvist liknade man p.g.a. de stora antalet stjärnor Nykarleby vid ett litet Betlehem, och än idag kallas Nykarleby för Nordens Betlehem.

Stjärnorna var ursprungligen gjorda av ett slags vaxat papper, som tillät att ljuset silade och spred sig på ett behagligt sätt. Den första ljuskällan var ett levande ljus. Av dagboksanteckningar framgår dock att progressiva personer redan på 1920-talet försåg sina stjärnor med el-ljus om de hade råd och möjlighet. Konstruktionen är av trä med en mittdel och tredimensionella stjärnstrålar, diametern ca 60 cm. Antalet strålar har varierat genom åren från i början fyra—fem stycken och senare upp till nio. I dag är det vanligast med sju stycken, men fem strålar förekommer också.

De ursprungliga färgerna var rött, gult, och grönt, de marina lanternornas färg. Senare infördes den blå färgen.

Så sent som i början av 1990-talet övergick man till att tillverka stjärnorna i tyg. Det finns ingen industriell tillverkning, stjärnorna tillverkas av lokala tillverkare i olika hem. Försäljningen av dessa sker oftast i hemslöjdsaffär. Den som är händig kan tillverka sin egen. Alla dessa olika tillverkare ger möjligheter för viss variation av stjärnans utseende. Det finns heller ingen officiellt vedertagen sanning om hur stjärnan ska se ut, även om de utgör variation på samma tema.

Traditionerna kan variera, men stjärnorna tändes ursprungligen på julafton när skymningen föll och först på Kuddnäs. Numera har sederna närmat sig de i Sverige, det är vanligt att stjärnan tänds vid Lucia och släcks vid tjugonde dag Knut.

4.3 Spridning
Bo Kronqvist säger att de flesta i Nykarleby har en stjärna och att det är en lokal österbottnisk sedvänja med mycket lokal förankring. De stjärnor som finns utanför Nykarleby finns hos människor som flyttat eller på annat sätt har anknytning till staden.

5. Svar på frågeställningen
Jag har i min undersökning, utifrån det material jag haft tillgång till, visat att Nykarlebystjärnan har en mycket lokal anknytning och att sambandet med Nykarleby i egenskap av sjöfartsstad är starkt. Såvitt framkommit och i motsats till den tyska och svenska adventsstjärnetraditionen finns ingen kyrklig anknytning. Dess syfte var att välkomna och vägleda sjömännen till hemmahamnen.

Stjärnan skapades åtminstone under 1800-talets första del, vilket finns dokumenterat hos Topelius. Det är intressant att göra en jämförelse med Jan-Öjvind Swahns dokumentation av den tyska adventsstjärnan, som ju uppstod senare, men fått stor spridning till Sverige. Trots att stjärnan funnits i åtminstone över 150 år har ingen egentlig spridning skett, den lilla spridning som förekommer har samband med lokal anknytning. Tillverkningen har inte industrialiserats, utan sker fortfarande i hemmet hos lokala tillverkare och försäljningen begränsas till den lokala hemslöjden.

6. Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på Nykarlebystjärnans uppkomst, historia och spridning. Det jag kommit fram till, med utgångspunkt från det begränsade material jag haft tillgång till, är att stjärnan har en stark lokal anknytning till Nykarleby som sjöfartsstad, att den inte haft kyrklig anknytning och att dess spridning, trots att den funnits i över 150 år, är ringa.

7. Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Intervjuer, antecknade
Fredrik Liljeström, byggnadsingenjör, Drottningholm

Telefonintervjuer, antecknade
Bo Kronqvist, museiintendent, Nykarleby museum, Nykarleby, Finland
Lars Pensar, högstadielärare, Nykarleby, Finland

Tryckta källor och litteratur
Celander, Hilding, Nordisk jul I, Stockholm 1928
Swahn, Jan-Öjvind, Den svenska julboken, Höganäs 1993
Topelius, Zacharias, Dagbok, 1938
Wilkman, ?, Jag minns min sköna stad, dagboksanteckningar från 1920-talet
Tidningsartikel, ur Jakobstads Tidning

8. Frågelista för uppsats i Etnologi - Nykarlebystjärnan
1. Hur, var, varför och av vem skapades Nykarlebystjärnan?
2. Hur skedde/sker tillverkningen? Industriellt eller i hemmet och var kan man köpa den?
3. Hur och när har den använts?
4. Har den något symbolvärde?
5. Hur och när invandrade den till Sverige?


9. Illustrationer
1. Stjärna från Zacharias Topelius barndomshem, Nykarleby
2. Femuddig stjärna, Nykarleby
3. Sju-uddig stjärna, Nykarleby
4. Sju-uddig stjärna, Drottningholm