Du har väl förstått att jag flyttat eftersom vi inte setts på ett tag.
[Henrik körde buss på Mälaröarna och det var alltid lika trevligt att prata en stund på sträckan Brommaplan–Drotttningholm, som i bästa fall (sämsta om jag åkte med Henrik) tar 5 minuter och i sämsta fall (bästa om jag åkte med Henrik) tar uppemot 40 minuter.]
Vid flytten hittade jag mitt gamla gitarrfodral som legat undangömt i många år. Naturligtvis som sig bör med påsydda märken från besökta ställen där jag i något sammanhang haft gitarren med.
Jag bifogar en helbild av fodralet och en gammal nykarlebyvariant i detalj.
Dateringen är tidigt 60-tal. Köpt på busstationen på torget.
Nämnas bör att innehållet är en Landola Espana som jag köpte direkt på fabriken hösten 1963. Den har följt mig sedan dess och är idag nog lite sliten men ”still going” hos sonen i Umeå.
Själv bor jag numera mitt i violstaden Flen där även Nykalebystjärnan har sin plats till jul.