Stjärnor i Österbotten

Det hände sig, att när jag sökte uppgifter om den så kallade herrnhuterstjärnan så visade sig plötsligt nya stjärnor i öster. Den starkast lysande stjärnan har ett nära samband med Nykarleby som sjöfartsstad och vars befolkning till stor del består [bestod] av sjömän. Gammalt tillbaka seglade de ut i april–maj och stävade mot hembygden i oktober–november.

Gammal sed
Nykarleby stad grundades 1620 och är [var] en sjöfartsstad som ligger i gammal svenskbygd i Österbotten. Traditionen med stjärnan eller lanternan som den då kallades går tillbaka till 1700-talet, kanske till och med 1600-talet. Redan då tände sjömännen från Nykarleby sin hembygds stjärna ombord på sina skepp. Deras fruar tände en likadan hemma på gårdsplanen när de väntade hem sina män – dels för att visa vägen och dels för att välkomna dem till hemmahamnen. [Sjömännens och deras fruars stjärnbruk ej belagt.]

Nordens Betlehem
De första stjärnorna placerades utomhus på stänger, ibland på ömse sidor om porten vilket anses vara av svensk sed. Stången kunde vara en gran som avkvistats men på så vis att ruskan i toppen lämnats intakt. Den som inte hade någon gran kunde i stället ha en hög stång. Stjärnorna tändes ursprungligen på julafton när skymningen föll och allra först på Kuddnäs som var Zacharias Topelius barndomshem. Stjärnan blev så vanlig att Topelius kallade Nykarleby för ”Nordens Betlehem”. Staden har behållit sitt tillnamn ty liksom Betlehem är staden liten samt känd för sin stjärna. [Lanternor på Kuddnäs och stjärnor i staden. Topelius använde inte Nordens.]

Hantverk
Den ursprungliga stjärnan sägs ha haft 4 uddar. All tillverkning skedde och sker än idag i enskilda hem och människorna skapar därför stjärnorna utifrån sina egna huvuden. Genom att det är många olika lokala tillverkare gives möjligheter för viss variation av stjärnans utseende. Nykarlebystjärnan är oftast sjuuddig medan mittpartiet är runt. De ursprungliga färgerna var rött, gult, och grönt, de marina lanternornas färg. Rött för babords lanterna, grönt för styrbords samt gult för akterlanternan. Senare infördes även den blå färgen. En lagom ljussvag lampa ger ett varmt sken i de olikfärgade stjärnuddarna.

Symbolik
Genom Nykarlebystjärnan påminns vi om Betlehemsstjärnan och julens kristna budskap. De sju uddarna representerar veckans sju dagar, då Gud skapade världen. Den blå nedåtvända udden är jorden och jordens mörker. De gula uddarna är det himmelska ljuset som kommer ner till jorden. De gröna uddarna är hoppet som tänds genom frälsarens födelse. De röda uddarna är Guds kärlek som sträcks ut över hela världen till alla människor.

Jakobstadsstjärna
I skuggan av Nykarlebystjärnan finns också en Jakobstadsstjärna. Begreppet Jakobstadsstjärna är ganska nytt. Stjärnan är femuddig med gröna uddar och en röd pentagon i mitten, men den finns även i färgerna gult, grönt och rött. Utseendet varierar och det finns förespråkare för varje form. Hur den ”rätta stjärnan” ska se ut avgörs av egna barndomsminnen.
Den som lämnar sin hembygd vill gärna ha med sig något som minner därom. Vad är då bättre än den stjärna som sedan länge har använts för att visa vägen till hemmahamnen.

Faktaruta kring artikeln på sid 2

Nykarleby stad vid Bottniska viken och Lappo ... (Ur Handbok för resande i Finland 1858).
   Kuddnäs som var författaren Zacharias Topelius (1818-1898) barndomshem. Hans far, provinsialläkaren Zacharias Topelius d.ä., köpte hemmanet år 1814. I många av sina böcker berättade Zacharias Topelius om vilken trygg men ändå spännande barndom han hade på Kuddnäs och i Nykarleby. Tryggheten fanns i hemmet, i miljön och i småstaden.
   Jakobstad ligger på Finlands västkust ca. 100 kilometer norr om Vasa. Jakobstad (Pietarsaari) grundades år 1652 av Ebba Brahe, änka till Jacob De la Gardie – därav namnet Jakobstad. Det finska namnet härstammar däremot från grannkommunens namn Pedersöre, vilket direktöversatt till finska är just Pietarsaari. Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg är född i staden. Staden har historiskt varit en betydande skeppsbyggar- och sjöfartsstad.
   Babord = vänster och styrbord = höger.

Lottie Rasmusson, Bodens församlings tidning Församlings-NYTT nr 4/2005.

Läs mer:
Några kommentarer av Lars Pensar.
Innehållsförteckning till Nykarlebystjärnan.
(Inf. 2009-11-21, publ. 2009-12-17, rev 2009-12-17.)