Bild från scoutkåtan i Andrasjöskogen. Skogen var vår lekpark och uppmuntrade både fantasi och motorik. Notera vilka jämntjocka slanor, skogen runtomkring blev gallrad.

Fr.v. Ralf Wiklund, Markus Riissanen, Harry Björk, Filip von Schantz, Roger Nystedt, Seppo och Mikko Kemppinen. Förstoring.

Roger Nystedt:

Kommer bra ihåg kojan rätt nära banvallen Jag vill minnas att vi sov där en natt med Odd [Övergaard]. Satte mossa under oss. Inne fanns det en liten ”bänk” samt i väggen en lucka i vilken vi fäste en stor stritsa med cykelgummi o sköt med den stora stenar. Vilda lekar. I närheten bröt även min syster Carola armen o hamnade till läkaren.

Solveig Sjöskog:

Kommer också bra ihåg då Carola föll och jag tror det var så att armbågen hoppade ur led. Vi förstod ju inte hur ont hon måste ha haft. Ja, vi var inte överbeskyddade, precis.

Beatrice Lindell:

Jag var också med den gången Carola skadade armen. Sånt minns man!

Bo Marklund:

Där har jag också sovit nån natt.

Mats Blomqvist:

Resterna av den fanns kvar länge, länge. Minns att jag såg den när vi var och plockade bär i Andrasjösjöskogen.

Bad Mats om fler uppgifter:

Om man går längs gamla banan från Andrasjön och Bonäsvägen en dryg kilometer så kom man förr till en sträcka med fin sandstrandssand som var väldigt besvärlig att ta sig igenom med cykel. I stadsändan av den sträckningen tog sanden slut och därifrån gick en stig in i skogen till vänster om banan och ca 100 meter in låg kojan. Alltså platsen var innan man kom till gamla skjutvallen. 

Banvallen skulle nog vara värd en egen krönika. Kanske det blir av denna sommar? Ska höra med t.ex. Lars P. om han eller Fille von Schantz känner för projektet. Där fanns ju den beramade källan därifrån sommarpojken tog färskvatten så att fröknarna Nylund skulle kunna skölja av det salta vattnet i sitt badhus.

Lite mera damm flyger bort ur hjärnan och jag minns att vid samma punkt på banvallen, när man till vänster gick till scouternas koja så fanns berg lockande nära på höger sida. Alldeles i början av branten uppåt så fanns en skreva, kanske 2 m djup och 1 m bred och 5 m lång. Där hade också några (pojkar?) försökt bygga ett skydd genom att lägga bräder tvärs över skrevan. Jag tror också att det var i samma trakter som elledningen ner till Bonäs gick. Uppe på kalberget hade man med hjälp av grenar och stammar försökt märka ut rån mellan staden och landskommunen. Från kalberget hade man en vidunderligt fin utsikt över fjärden mot Loppan. På 1960- och -70-talen var vi ofta där om somrarna, inte just alls de senaste 20 åren.

Scouthyddan norr om banvallen utmärkt med en rundel. Rektangeln söder om banvallen är en ungefär där skrevan borde finnas.