M I N N E S R U N O R

EINAR HEDSTRÖM

Söndagen den 5 augusti 1951 avled i Nykarleby efter en kort sjukdom bankdirektör Einar Hedström i en ålder av 71 år.

Liemannen fann honom ute på villan i den skärgård, som för honom betydde hembygd och fosterland.

Einar Hedström var en av de sista genuina Nykarlebyborna av sin generation och en av dem, som starkast kände kärleken till hemstaden och bygden som en livgivande faktor. Han kände och älskade Nykarlebybygden som få, dess natur och liv just nu likaväl som dess öden under gångna släktled. Årtiondens mödosamma, av kärlek fyllda forskningar hade gett honom sällsynta rika kunskaper om staden och dess invånare under tidigare generationer. Som få var han skickad att bevara kontakten mellan gammalt och nytt. Från sitt föräldrahem bevarade han minnet av dåtidens kulturelit i den lilla staden, i sin verksamhet förde han kultursamhörigheten vidare till senare släktled.

Den yttre ramen kring Einar Hedströms liv var en initiativrik människas dagliga arbete. Efter studentexamen och studier i Helsingfors blev han en banbrytare för folkhögskolan i olika kommuner i svenska Österbotten, därtill synnerligen skickad genom sin kärlek till hembygden och dess folk. Goda kunskaper och en medryckande förmåga att meddela dem vidare präglade hans folkhögskolgärning. Tidigt gick hans håg även till tidningsmannens arbete. Han verkade en tid som redaktör för Syd-Österbotten och fortsatte senare i hemstaden under en lång följd av år som huvudredaktör för dess tidning Österbottniska Posten. Saklighet och flykt präglade hans pennas alster, lokala nyheter låg honom varmt om hjärtat och Erks kåserier hade ständigt sin stora, intresserade läsekrets.

Kärleken till hembygden var parad med en varm fosterlandskärlek, som under ofärdsåren före 1918 ledde honom in i deras led, vilka helhjärtat arbetade för att avkasta främmande förtryck.

Från år 1921 knöts hans verksamhet åter vid hemstaden, då han blev direktör vid Helsingfors Aktiebanks kontor därstädes. Han engagerades snart i det kulturella och kommunala livet och var bl.a. medlem och ordförande i stadsfullmäktige.

I all hans gärning var den varma känslan för hemstaden ledmotivet.

Inom det lokala segelsällskapet Ägir var han under ett fyrtiotal år den drivande kraften. Som seglare var han oslagbar i Nykarlebyvattnen och ypperlig överallt, där han deltog, vanligen med båtar av egen konstruktion. Hans prissamling torde vara bland de största i Österbotten. Alldeles särskilt intresserade han sig för Nykarleby skärgård med sommarvillan och Brudholmarna.

Varmt vårdade han minnet av hemstadens tidigare kulturpersonligheter, bland dem författarbröderna Lybeck, hans barndomsvänner, skulptören Viktor Malmberg och framförallt Zachris Topelius. Med pietet och gedigen sakkunskap skötte han under många år och ända till sin bortgång Topeliushemmet på Kuddnäs utanför staden.

Einar Hedström var i yngre dagar en kraft i många sångkörer, senare tog sig hans intresse för svensk sång bl.a. uttryck i medverkan vid utgivandet av sångsamlingen "Sjung".

Nykarleby förlorade genom Einar Hedströms bortgång en markant kulturprofil, en gästfri och urban umgängesvän, en i ordets bästa mening sann lokalpatriot. Tyvärr avbröt döden hans arbete i stadens äldre historia, innan han hunnit samla och publicera frukterna av decenniers forskarnit. Hans steg gick ofta under senare år till gravgården ovan forsen, bland dess minnen och under dess björkar trivdes han. Där vilar också nu hans stoft.