M I N N E S R U N O R

SELIM SEGERSTAM

Vid ännu inte fyllda sextio år bortrycktes plötsligt en oktoberdag 1963 sångläraren och kompositören Selim Segerstam. Han befann sig ännu mitt uppe i sin gärning som sånglärare vid Helsingfors svenska folkskolor. Samma dag som sjukdomssymtomen infann sig, utsläcktes hans livslåga.

Genom Selim Segerstams bortgång har vårt musik- och kulturliv gjort en betydande förlust. Hans håg väcktes tidigt för musiken, men det var först som elev vid Nykarleby seminarium han kunde utveckla sina anlag under sakkunnig ledning. Lektor Gunnar Vikström var här en god och intresserad vägledare. Efter avslutad seminariekurs och bliven folkskollärare studerade Segerstam vid nuvarande Sibeliusakademin komposition för Erik Furuhjelm och genomgick institutionens obligatoriska kurser fullständigt. Jämsides med komposition och de teoretiska ämnena studerade han piano. Han avlade också sånglärarexamen.

Det är främst som tonsättare och skapare av en mängd sånger Segerstam vunnit ett aktat namn inom vårt musikliv. Det melodiska elementet i hans kompositioner är starkt framträdande. Han var en hängiven vän av folkvisan, och han hade säkerligen påverkats av visans själfulla melodik. Hans sånger för manskör och iför blandad kör, hans folkvisearrangemang och solosånger har blivit omtyckta och mycket sjungna. De kommer med visshet också i framtiden att bli stående nummer på våra körers program.

En märklig insats på sångundervisningens område gjorde Segerstam genom utgivandet av »Vår sångbok». Här har han samlat kärnan i vår finländska sångskatt, utökad med våra grannländers bästa sånger. Senare arrangerade han samtliga sånger i boken för harmonium och piano och utgav en särskild ackompanjemangsupplaga.

Tillsammans med sin maka skapade Selim Segerstam i sitt hem en finstämd musikalisk miljö. Från tidig ålder ledde han sina barn in i musikens värld. Han fick uppleva glädjen att se sin begåvade son vinna framgångar på konsertestraden, men det förunnades honom inte att se de rika löftenas fulla blomstring.

Selim Segerstam föddes i Soklot i Nykarleby landskommun den 4 mars 1904 och dog i Helsingfors den 2 oktober 1963. Han dimitterades från Nykarleby seminarium 1926. Han verkade ett år som t.f. musiklektor vid seminariet i Nykarleby och blev därefter sånglärare vid småskollärarinneseminariet i Vasa, vilken tjänst han innehade tills seminariet upphörde. Från 1947 var han sånglärare vid Helsingfors svenska folkskolor.

I Vasa togs Segerstams förmåga som körledare flitigt i anspråk. Han var bl.a. mångårig dirigent för Vasa sångargille, för Vasabygdens sång- och musikförbund och för Vasa Brages sångkör. Vid sin överflyttning till Helsingfors blev han dirigent för Arbetets Vänners i Tölö sångkör och en kort tid även för MM. Segerstam var medlem av Finlands svenska sång- och musikförbunds musikkommitté.

Segerstam var till sitt väsen försynt och tillbakadragen. Men i samtal kring ämnen som intresserade honom, främst då musik, blev han vältalig och impulsiv. Under den till synes lugna ytan klappade ett varmt hjärta för allt skönt. Han var en sann idealist. För hans vänner, och till dem räknar sig alla körsångare i Svenskfinland, innebar Selim Segerstams död en smärtsam förlust av en uppskattad tonsättare, människa och vän.