En strof till Gånge Rolfs ära

När skalden exercerade
stans frivilliga brandkår
på det mossbevuxna torget
då stod där
kring stans rödfärgsflagnande kojor
en anda av
stormaktstid
fornnordiskhet
och ära.

Att skalden sen bars hem
på en laddörr frampå natten
Var också som sig borde
— skam den som rädes hornets beska mäsk!

Men när sedan bleka skrivardränger med
kravbrev i handanom
trängde ända in till hans högsäte
— då fattade han vidden av sin olycka att vara född till man
av bragd och dåd och ära
i en tid som glömt vad ära var
och på simpelt krämarsätt
vägde mannavärde i guld.