Kärlekstallen
(Nära intill Nykarleby, Juthasvägen. Tallens historia kan möjligen räknas från omkring 1758.)


Invid Juthas väg
spirade en tall
uppå sandig vall
det var forna dagar.
Många vänner såg
här så varm i håg
på sin kärleks varma tall.

Tall du kärlekstall
vännen han var kall,
Dig han böjde ned
med en krigsmans hjärta.
Toppen vreds och bröts,
kvistarna förstörd
han var ovän, ovän blott.

Ryssen han dig såg
Döbeln likaså.
Du var ungmö då
endast femti-åren.
Grön var då din stam
toppen sliten slank,
och den föll till marken ned.
Men snart föll ett sken
på din brutna gren,
och med grönska sen
växte kärlekskronan.
Seklen flugit bort,
här du ensam stått,
Här ha vänner, vänner gått.

Stammen är nu böjd,
kronan älskligt höjd
kärleksarmar röjt,
men ett krossat hjärta.
Vännen ej du ser
han är borta ren
han var ovän, ovän blott.

Här du står nu brud
i din vackra skrud
ler i sommarljus
ser på flydda seklen.
Kärlekstall du är
titel så du bär.
Du har älskling, älskling sett.



J. R. Backlund (1963) Hemlandstoner i fjärranland, 1972.
(Mel: Vid den klara rand.)


Läs mer:
Fotografi och fakta.