Du lilla gran nu brud du står,
dig ljus och glitter pryda må,
tills dina grenar böja.
I högtidsskrud du prålar här,
så ren så skön och underbar.
Du frid och glädje bådar,
Barnen sjunga, julsång klinga,
glatt de svinga omkring granen.
Julens högtid nu de fira.
|
En främling dock hos oss du är,
du gran från skogen huggen är.
Ditt led där nu står brutet.
Din rot står kvar i snöig skog,
att multna bort med åren få,
och snart förintat bliva.
Arma barnen, spara yxan!
Granar unga, pryda skogen!
Stora träd de vilja bliva!
|