Nykarlebysången

Det finns en plats på jorden 
dit vår tanke så gärna drar, 
till dig, lilla stad vid älven, 
där vi lekte i barndomens dar. 
Där levde vår far, 
där levde vår mor 
och alla vännerna kära. 
Fast långt från dig i dag vi bor 
din bild i vårt hjärta vi bära. 
Till dig, till dig vår längtan står 
var än vår väg i världen går. 

Vi ser den strida älven, 
vi kan höra dess dova brus. 
Och minns dina esplanader 
med sång och med sommarsus. 
Vad dagen är ljus, 
vad himlen är blå 
en sommar häruppe i Norden! 
Vart färden än bär, vi känner ändå 
här är vi dock hemma på jorden! 
Till dig, till dig osv. 

Vi minns de stilla kvällar 
då solen sjönk purpurröd, 
då älven speglade himlen 
och skyarnas slocknande glöd. 
Fast livet ger nöd, 
fast drömmarna dör 
och krafterna en gång svika, 
det arv du gav, det arvet gör 
oss ändå andligen rika. 
Till dig, till dig vår längtan står 
var än vår väg i världen går!