Andra
sjön
Vi kommo vandrande några pojkar
i
randig tröja och med bara ben
en sommarmorgon, då daggen blänkte
och skogen doftade och solen sken. Vi kommo stojande vägen framåt,
den vackra vägen till Andra sjön,
till sol och bryggor och sommarvillor
i lummigt skydd bakom hägg och rönn. Jag kan ej glömma den
vackra synen,
den ljusa bild, som mitt öga såg:
det blåa,
glittrande Bottenhavet,
som slog mot stranden i våg på våg! Jag
kan ej glömma de gröna holmar
och öppna fjärdar med bris
och stänk,
ej ångbåtsbryggan med kluck och vågskvalp
och abborgräset med fiskars blänk! Vi satt på bryggan
i morgonsolen
och såg på segel, som gled förbi.
I rymden
måsarnas vita vingar
och svalors kvitter och tärnors skri! Där
ligger Markus och Bådalandet,
där korna långt uti vattnet
stå,
i väster Långörn och längst i söder
en kust, som skimrar i solrök blå.
Jag kan ej glömma den vackra
synen,
den ljusa bild, som mitt öga såg!
Den gav min vaknande
känsla vingar,
den gav mig längtan och frihetshåg! |