1. Nu vilar hela jorden,
Och luften mörk är vorden,
All världen sover sött;
Men du, min själ, bör vaka,
Din Gud av hjärtat tacka
Och i din andakt ej bli trött.


2. Sitt ljus nu solen döljer,
Och natten överhöljer
Det stora luftens tjäll.
Min sol, o Jesus blide,
Ditt nådeljus du spride
I natt uti min mörka själ.


3. Nu haver dagen ända,
Och stjärnor börja tända
Sitt dejeliga ljus;
O Gud, låt dit mig komma,
Där alla själar fromma
Klart skina i din himmels hus.


4. Till sömn jag mig bereder,
Bortlägger mina kläder,
Som skylt min nakenhet.
O Jesus, låt mig vila
I dina sår och skyla
Min synd med din rättfärdighet.


5. Dagsbördan tynger neder
Min kropp och mina leder,
Att de behöva ro;
Ack Jesus, låt mitt hjärta
Från syndens tyngd och smärta
Snart lisas och få hos dig bo.


6. När sömnen mig nedtrycker
Och mina ögon lycker,
O Gud, hav vård om mig,
Och låt ditt fadersöga
Se neder av det höga,
Att jag må vila trygg hos dig.


7. Låt oro mig ej väcka
Och ingen nöd förskräcka,
När jag nu somnar in.
Men dina änglar blive
När mig och hädan drive,
Vad som kan hindra vilan min.


8. Vad jag i dag har syndat,
Av världens flärd förblindad,
O Gud, förlåt mig det.
I Jesu namn jag beder,
Att du mig alltid leder
På dina budords vägar rätt.


9. Giv, att jag icke saknar
I morgon, när jag vaknar,
Din starka allmaktshand,
Som mig i alla dagar
Beskyddar och ledsagar
Omsider in i livets land.


P. Gerhardt (1653).
H. Spegel (1866).
Bearb.


Psalm 557 i finlandssvenska psalmboken av år 1943.
(Inf. 2004-01-10.)