Vandring

...

VII
Gråa lador spridda över ängen stå, 
sjunka in i skymningen, som faller grå. 

Mellan videsnår, som kröna strandens vall, 
mörka vattnet sorlar i sitt stilla fall. 

Över ängen ljuder klagan av en spov, 
och en uggla glider tyst att söka rov. 

Skrämmande och grått i kvällens sista Ijus 
sover tyst och dött ett övergivet hus. 

Ned mot stranden tränger skogens mörka hot. 
Här är stigen smal och brant för mänskofot 

Här är tyst och skumt och här är trist att gå. 
Dagen sjunker hän, och natten faller på. 

...

Joel Rundt (1934) Den gröna muren.