Ett fulländat verktyg var räfsan 
med skaft av slät fast asp, 
som ej gav rispor och repor 
men löpte i handen lätt, 
och huvudet smidigt snickrat 
med tinnar av en eller björk 
och bladet sirat och märkt 
med en bokstav som kanske var gårdens 
eller hennes som räfsan bar.


Joel Rundt (1934) Höst-andante.


Läs mer:
Hugos höräfsa.