| |
Johan
Ludvig Runeberg
Studentsång
vid grafven den 12 Maj. Dagas, vår, öfver sorgsna sinnen!
Dödens skuggor, bleknen, försvinnen!
För odödliga, stora
minnen
är vår sång vid den tysta graf.
Fosterland, som
oss hör och dömer,
höga häfd, som ej bragder glömmer,
jord, som askan af fäder gömmer,
tag den son du åt världen
gaf!
Fjärran tid skall hans runor stafva,
natt skall icke
hans namn begrafva,
ok skall icke hans folk förslafva,
seger skall
ur hans aska gro.
Allmakts ord, som af höjden talar,
ljusa vår
öfver Finlands dalar,
milda kärlek, som allt hugsvalar,
lys
din frid öfver grafvens bo! |