Julvisa
 En okänd dam spelar i början av 1960-talet på klavikordet vid Kuddnäs. I notstället finns Julvisa av Topelius.
|
Nu står jul vid snöig port,
klappar på och myser:
kära barn, släpp in mig fort!
Här står jag och fryser.
Se, min korg är full och tung!
Båd' åt gammal och åt ung
har jag gåvor rara:
får jag hos dig vara?
— Ja, kom kära jul!
Jag för med mig tända ljus
och en gran från skogen,
frid och fröjd i varje hus,
vänskap så förtrogen.
Fattig man skall ej bli glömd,
där han hungrar tyst och gömd,
skall bli tröstad åter.
— Ja, kom kära jul!
Och jag löser upp allt tvång
i de glada ringar,
och jag hämtar himmelsk sång
uppå änglavingar.
Barnens ögon stråla då
liksom stjärnor i det blå.
och de mörka, frusna
hjärtan åter ljusna.
—Ja, kom, kära jul!
Men vad bäst jag giver dig
vill till sist jag spara:
Jesusbarnet är med mig
och din gäst vill vara.
Vill du hava världens ljus
i ditt hjärta och ditt hus?
Får han helga fröjden
med sin frid av höjden?
— Ja, kom. Herre Krist!
Zacharias
Topelius (1880) Läsning för barn, 5.
Stig Haglund tillhandahöll text.
Elisabet Sund tillhandahöll bilder. Foto: Holger Haglund.
(Inf. 2008-11-14, publ. 2008-12-01, rev. 2008-12-01.)