|
Novembervisa
.
Till I. L.
Nu somnar vågen i västansjö,
stranden
i hvitt sig klär,
och vintern breder sin bädd af snö
kring klippor och öde skär.
Sof godt från mörker, stormar
och brus,
sof godt till morgon, fägring och ljus,
och dröm om vårens strimma klar
långt, långt i en framtids dar!
Jag vet en stormande våg också,
han brusar i mänskobarm,
och fryser en vinter i hjärtat då,
är stranden
så ödsligt arm;
stå upp från mörker, tvekan och strid,
stå upp till klarhet, visshet och frid,
när Herrens
Ande mäktig går
i vaknande hjärtans vår.
15 November
|