24
Til Skogens och Utmarkens thesto bättre skötsel och conservation,
böra Grannarne och Byemännen, hälst på the orter,
ther ej tilräckelig och öfwerflödig Skog är, hwart
år komma öfwerens om theras hyggen, som ske på samfält
Byemark, såsom, på hwilken plats eller ställe sådant
ske må, samt huru mycket hwar och en må tillåtas at
hugga. Är Skogen så tilräckelig at swedjande kan tålas,
bör en wiss tract thertil, för hwar Åboe utmärkas,
på thet then ena ej må then andra på något sätt
förfördela. På thet ris och qwistar ej må kastas
omkring i Skogen, betet til stort hinder och men, så böra,
på the platser, ther timmer wed, stör och gärdsel fälles
alla toppar qwistas och riset til en, af Byemännen utsedd tienlig
plats, sammanföras, til at ther til någon nytta förbrännas.
För öfrigit måge Byemännen om Skogens rödning,
skötsel samt conservation för framtiden, sielfwa förordna
som the, efter hwarje orts beskaffenhet, finna bäst och tienligast
wara.
25
Om Fiske och Fiske watn, kunna Grannarne och Byemännen sig sielfwa
förena, alt som the, efter omständigheterne i hwar By pröfwa
bäst och nyttigast wara.
26
Skulle någon af Byemännen upfinna något, som ej allenast
wore tienligit, utan ock nödwändigt til Byens och Hemmanes förbättring,
bör Åldermannen sammankalla samtelige grannarne, och therom
öfwerlägga: Men ther så hända skulle, at the andre
tå stadnade i thet slut, at the icke wilja thenna förbättring
sig åtaga, hwarigenom then rättsintes och wälmenandes
goda upsåt blefwo hindrat, hafwe han frihet, at af Utbyamän
och grannar, som äro förståndige och goda hushållare,
jemte någon Lands betient, om så nödigt pröfwas,
kalla Syn och Besiktning; Och therest tå befinnes, at grannarne
i Byen oskäligen satt sig emot thet, som wärkeligen warit til
Byens nytta och förbättring, plikte tå hwartera som thet
giort En daler 1 Silfwermynt och ware thessutan skyldige at betala them,
som Synen och besiktningen förrättat, samt fortsättje anta
straxt och så snart giörligit är, thet arbete som then
wälmenande föreslagit.
27
Skulle sedan Åldermannen sammankallat grannarne, och the sig förent
om thet arbete the tå wilja begynna, thet ware sig antingen Slåtter,
Sädes bergning, eller hwad hälst thet wara må, någon
i Byelaget theruti finnas efterlåten, tredsk och försummelig,
hwarigenom the öfrige uti sit giöremål blefwo hindrade,
waren the tå icke skyldige at wänta på then tröge,
utan hafwe frihet sit arbete fullända, och han skylle sig sielf för
then skada han therigenom lider. Men ther någon för åkommen
nöd och fattigdom, eller annan oförmögenhet, ej hunne med
at fullborda sit arbete, såsom Byens nytta och angelägenhet
fordrar, niute han tå i Sädes och bergnings tiden, med mera,
hielp af grannarne; hwaremot han, antingen med annat arbete, eller skälig
betalning, efter Åldermannens och Bisittarnes bepröfwande,
bör them theras beswär ersättia, wägrar han thet,
böte tå efter Byelagets godtfinnande.
28
Uti the Byar, ther Boställen belägne äro, skal Innehafwaren
eller Åboen theruppå wara förpliktad, at giöra alt
samfält arbete med sine grannar, uti alt thet, som kan lända
Byen och Hemmanen til fördel och nytta, och må han på
intet sätt sig therifrån undandraga. Sätter han sig theremot,
äge Åldermannen och grannarne makt at leja för hans arbete,
och sedan af honom uttaga legan för arbetet, jemte böterne,
efter omständigheterne, och Byemännens bepröfwande.
29
Skulle någon af Byemännen wara borto, när the af Åldermannen
warda sammankallade, bör then samma wid sin hemkomst, hos Åldermannen
sig underrätta, om hwad tå beslutit blifwit, eller eljest kan
wara betalt, och ware han sedan skyldig thet samma i alla delar at efterlefwa,
lika som han sielf warit wid sammankomsten närwarande.
30
Ingen må Inhyses hion, eller annat folk af mindre frägd, på
sine ägor intaga; innan grannarne gifwit thertil sit bifall; giör
thet någon, plikte twå daler 2 Silfwermynt och ware äntå
förbunden slike Personer straxt bortskaffa, ther Byemännen sådant
begära och påstå.
31
Alt ifrån kälen går utur Jorden, til thes hon åter
kälad warder, böra Swinen wara ringade, och skola the anta,
när Säden inköres wara instängde eller utur wägen,
hwar som häremot bryter, plikte för hwart Swin 8 öre Silwer
my.
32
Bar eld må ej bäras hemmanen emellan, ej eller i Stall, Fähus,
lada eller annat uthus, och skal jemwäl i thesse rum alt Tobaks rökande
wara forbudit: Ej må Eld lemnas osläkt eller owårdad
i Kölna, Porten, Badstuga eller Smedja, eller plikte then annorlunda
härmed förfar åtta öre 8 öre Silfwermynt. Åldermannen
med Besittiarne böra twänne gånger om året nemligen
höst och wår besiktiga alla Eldstäder i hela Byelaget,
och the som tå finnas så bofällige, at eldswåda
ther igenom tima kan, böra besiktnings männerne låta nederslå,
och ägaren böte 16 öre S:rmt.
33
Alla Byar böra med watn wäl försedde wara, och skola til
then ändan alla Brunnar, Källor eller andra samfälte watuställen
för kreaturen, ständigt hållas wid makt, och när
nödigt är, at the böra rensas eller upgrafwas, får
ingen sig therifrån undandraga wid daler Silfwermynts plikt,
giör thet någon, hafwe Åldermannen och Byemännen
makt, at låta för then motwillige leja arbetare, samt sedan
Arbets lönen jemte böterne af honom uttaga.
34
På thet thenna By-Ordning som åtminstone en gång om
Året för samtelige grannarne bör upläsas, må
til alla delar så mycket strängare blifwa efterlefwad, ty skal
ingen til ursäkt tiena at hans barn, legofolk eller torpare, honom
owetande, sig emot By-Ordningen förgripit, utan ware han, som i gården
husbonde är, pliktig at swara til alt thet, som hans husfolk häremot
bryta; til följe hwaraf husbonden är förbunden, at, efter
Åldermannens och Byemännens bepröfwande, böterne
straxt utlägga, och må han therföre taga sin ersättning
igen af tienstehionets lön, och arbete eller penningar af sine husmän
och Torpare.
35
Ther flere Byar gräntsa tillsammans i Åker, äng och betesmark,
antingen the mötas i öpet fält, eller hafwa Åker
och tege skifte med hwarannan, eller ock äro med gärdes gård
och stängsel skilde, böra the i alla delar wara förpliktade,
at hålla then ordning och fred emot sina grannar som By-Ordningarne
innehålla och stadga wid samma böter.
36
Alla Böter, som efter thenne By-Ordning blifwa utsatte, äga
Bisittiarne, efter Åldermannens och Byemännens godtfinnande,
af then brottslige at uttaga; Och ther then, som til böter förfallen
är, skulle wägra at them straxt betala, hafwen the tå
makt at af then gensträfwige taga pant, och läggen honom sedan
wiss tid före, innom hwilken han then inlösa må, försummar
han thet, warder panten til then mästbiudande försåld,
och öfwerskottet, sedan böterne guldne äro, honom återstäld.
Skulle någon wara så obetänkt, at under en sådan
förrättning, med hugg och slag, eller oanständiga ord öfwerfalla
them, som thenna utmätning förrätta, plikte tå han
efter Åldermannens och Byemännens godtfinnande. 2 dal. twå
dah:r S:rmt.
37
Huru the uti By-Ordningen utsatta böter måge fördelas,
lemnas wäl til hwar och en Bys egit godtfinnande, doch på thet
Åldermannen må kunna hålla så mycket bättre
hand och upseende theröfwer at By-Ordningen til alla delar noga efterlefwas,
ty är billigt at han för sit omak och beswär niuter en
del theraf, och at en del lemnas til Soknens fattige, eller ock anwändas
til något nyttigt samfält arbete för hela Byen: Men at
anwända them til Dricka och Brännewin, eller wid utsatte samqwäm
them gemensamt förtära, ware aldeles förbudit. På
hwad sätt thesse penningar må bäst och säkrast förwaras,
samt huru för them redo och räkning giöras bör, måge
Byemännen sig sielfwe förena.
För öfrigit och som thet icke är giörligit, at projektera
alt thet, som til hwarje ort lämpeligit är; så förmodas
at Byemännen uti hwar och en By lära sielfwa efter hwarje orts
särskilte beskaffenhet, så inrätta sin By-Ordning, som
the til Byens och Hemmanens nytta och förmon, finna bäst och
lämpeligast wara; Dock så at thet, som uti thenna By-Ordning
stadgas, och til samma ort lämpeligit är, icke må theruti
utslutas, utan fast häldre tilläggas thet, som theruti icke
är omrört och likwäl til then Byens förmon tienar.
Och på thet samma By-Ordning må sedan komma til så mycken
bättre och kraftigare efterlefnad, ty skal hwar By, om så åstundas,
äga frihet at låta sin By-Ordning wid Härads Tinget upläsas
och stadfästas. 1)
Byamännens tillagda paragrafer är sammanhäftade med det
tryckta byordningsprojektet:
"Följande utom de uti By ordningen nembde puncter har Byemännen
åtagit sig att efterlefwa Nembl:
1:mo
Hwad törfwedsskogens brukande angår, så bör derom
tjdigt hwar höst, och innan något hugge företages, uti
Byerådet, af samtl. Byemän öfwerläggas huru mycket
en och hwar efter dess skatt hugga skall, så till Tiäru Brännandet,
som Biörckweds huggande till Sahlu.
2:do
Uti Lädöhrs och Öskata Sunden fiskar then som har lust
och behagar, doch med förbehåld att ingen må det igenstänga
utan lämna Kungsådran öppen samt Ryssjorne ifrån
Landet sättja allenast en i Rad, bryter någon häremot
och stänger Sunden med Ryssjor Böte En dahl:r Silf:rmt.
3:tio
Fiskerijer af utbyss män skall wara äfwen förbudit, således
att ingen hwilcken som sielf äger Noth Ryssjor och Nät skall
wara tillåtit utbyss män till des nytjande låf gifwa,
utan bör ther någon härå försök giöra
skulle af Byemänen fasttagas och des Redskap borttagas; föröfrigit
bör Byemännen ingen af grannarne ifrån Nothedrächten
utesluta utan så laga att alla få dehl och lotter uti de i
Byn drächt hafwande Nötter.
4:o
Ingen af Byemän är till låtit att taga på Byssens
bete några hästar eller andre Creatur så framt honom
ingen olycko genom störtning och dylikt träffar, Wränskar
aldeles förbudit böte then här emot bryter ock annorl.
giör Twå dahl. S:rmt och ware förplicktad thet samma Creaturet
sin ägare straxt tillställa.
5:to
Må ingen af grannarne understa sig nederfälla någon
skog att låta then derstädes qwarligga och rutna som härtils
skiedt utan bör han straxt den nedfälla skogen uphugga: then
här emot bryter Böte En dahl. Silf:rmt.
6:o
Bör eij heller någon nederfälla någon skog till
Löftäckt then eij tienlig wara kan till wed så att then
wäxande skogen må blifwa utödd utan lämnas grannarne
till nytta i framtjden. Bryter någon Böte En dahl:r Silf:rmt.
7:o
Bör och Jnhyses hion giöra Byen tienst wed Rååhägnadens
omlagande och uphägnande.
8:o
Om någon Wintertjden är nödsakad att igenom annans anges
hägnad giöra sig wäg bör han then samma om wåhren
i lika gått stånd uphägna wed Åtta öre S:rmts
plicht.
9:
Lijkaså ware förbudit att å annans äng hugga någon
wed och således then samma med rijs upfylla. Böte den det giör
En dahl:r Silf:rmt.
10:
Jngen må öfwer ens annans åkrar Kiöra med Kiärror
sedan Kiählan är utur jorden gången den det giör
Böte En dahl:r Silf:rmt.
11:
Eftersätter åldermanen sin skyldigheet Böte Twå
dahl:r äfwen och Bijsittarena om de dett samma försummar plichte
En dahl:r Silf:rmt.
12:
Af Böterne bör Åldermannen niuta En Trediung och En Trediung
begge Besittarena samt En Trediung Byen tillfalla för hwilcka böter
Åldermannen wid Åhrets Slut bör redowisa derjemte bör
och Bysens andel ligga aldeles oförrycht och otillgrepen.
13:
Bör ålderman och Bijsittarena blifwa ansedde ibland Sochnens
älsta.
Att förestående puncter är således af oss emottagne,
som oryggeligen hållas skola; Ty låta wij till theras bestyrckande
härunder skrifva ware Namn och sielf rista Bomärken.
Åhr och dag som föreskrifvet står. |