Utsikt från bron

Han reste sig och gick ut, blev stående och såg ut över ån. Brostugan var tyst och stängd. Uppe till vänster låg det som en gång varit Brunnsholmarna. Där hade herrarna, lybeckar och topelianer, suttit om somrarna med rom och konjakstoddy i glasen. Balder tog sikte mot Brunnsholmarna och gick ner till branten, grep vajern och halade upp sin sprittunna. Den innehöll nu trettiosex flaskor. Det betydde ett försäljningspris på runt 2.500 mark. Det var i alla fall en liten försäkring. Balder hällde vattnet ur tunnan och la i vajern. Sen tog han ett fast grepp om handtagen och bar iväg med den längs åbranten mot stora bron. Han var tvungen att stanna och vila emellan. Handtagen skar in i händerna och tunnan hade gjort hans byxor genomblöta. Han svor och förbannade, men kom så småningom fram till brofästet. Han fäste vajern i ett utstickande armeringsjärn och sänkte tunnan i vattnet. Han kände hur träbron skakade då skolbussarna körde över. Han väntade tills de passerat. Sen gick han tillbaka mot verkstan samma väg som han kommit.