Bäck i Forsby by av Nykarleby socken.
Hemman och släkt 1549—1934
av Woldemar Backman

Bäck i Forsby by av Nykarleby socken.

Skattehemmanet Bäck i Nykarleby socken är beläget cirka 3 kilometer söder om staden med samma namn samt öster om Nykarleby älv. Det ligger nu inom Forsby by och bär hemmansnummern 6. Före denna bys bildande år 1830 hörde det till kyrkbyn samt hade då nummern 13. Hemmanet är numera delat i fem självständiga hemman, ett om 5/24 mantal, de övriga om 5/48, totala mantalssumman för hela hemmansnummern blir således 518.

Hemmanet Bäck har gamla anor, det existerade redan år 1549 och troligen långt tidigare. Detsamma har under tidernas lopp undergått rätt stora förändringar, både till sin natur, sin mantalsstorlek och antalet av de delar, i vilket hemmansnummern småningom sönderfallit.

Vad först dess natur beträffar, övergick detsamma år 1709 från skatte- till kronohemman. Orsaken härtill känner jag icke. En av de vanligaste anledningarna till, att ett skattehemman övergick i kronans ägo, synes ha varit underlåtenheten att under tre på varandra följande år betala utskylder. En åbo på ett kronohemman hade på 1700-talet, om ock ej fullständig äganderätt, så dock full nyttjanderätt under hela sin livstid, vilken rätt gick i arv till hans barn och deras efterkommande. Som villkor var endast, att han skötte jorden väl och punktligt betalade arrendena.

Så vitt man kan bedöma av jordeböcker och mantalslängder synes hälften av hemmanet fått sin skattenatur åter år 1769 (kanhända något år tidigare), medan andra hälften fortfarande tillhörde kronan och var sedan 1735 upplåtet som militieboställe för fänriken vid indelta livkompaniet. Enligt jordeboken för 1783 var hemmanet åter fullständigt i privat ägo, delat mellan Jakob och Anders Bäck, om ock en femtedel av varderas lott var av krononatur, som sedan bibehölls ända till 1830, då det i sin helhet blev skattehemman.

Då mantalsberäkningen år 1608 infördes, uppskattades Bäck till ett mantal, vilken beskattningsstorlek det bibehöll också vid den på fullständiga beskrivningar av ägoslagen grundade värderingen år 1727. Under de närmaste tiotal åren undergick mantalsberäkningen mindre förändringar, men var år 1783 (eller kanhända något år tidigare) mantalet nedsatt till 5/8, som hemmansnummern till nuvarande tid bibehållit.

Odelat var hemmanet, då det år 1709 övergick till kronan. Som redan nämnts delades det år 1769 mellan kronan, som behöll hälften, och de gamla åborna, Jakob och Anders Bäck, som nu erhöllo var sin fjärdedel. Något senare eller år 1783 finna vi dem i besittning av var sin hälft av hela hemmanet. År 1789 skedde en fullkomligt ny indelning av hemmanet. Sagda år, närmare bestämt 1 december enligt häradsrättens utslag, finna vi hela hemmanet delat i tre lika stora delar, varje om 5/24 mantals storlek. Två av dessa stannade i den gamla släktens ägo, det tredje kom i främmande händer.

För att lättare kunna följa dessa tre hemmans delningar betecknas de här med siffrorna I, II och III.

Hemmanet I, vars första innehavare var den ena av ovannämnda Jakob Bäcks mågar, Johan Bäck, delades år 1864 mellan bröderna Henrik och Johan Bäck. Den förres del såldes år 1899 åt J. Nordman, vars barn nu äga den. Den andra hälften övergick samma år till en medlem av den andra släktgrenen, Johannes Bäck, vars änka och barn ännu äga denna hemmansdel.

Hemmanet II, vars första innehavare var Jakob Bäcks andra måg, Matts Bäck, gick inom denna släktgren ända till år 1906, då det såldes åt Vilhelm Winter och sedan år 1934 äges av Erik Lundqvist.

Hemmanet III, som i början icke hade något att skaffa med den släkt, vars genealogi här skildras, har varit utsatt för täta ombyten av ägare av vilka ingen stått i något skyldskapsförhållande till sin företrädare. Bland ägarena märkas såsom också framgår av nedanstående förteckning, bl.a. militärkaptenen Carl R. Synnerberg (1798—1817), som innehade Yrjas militieboställe, och doktor Zachris Topelius d.ä. och dennes arvingar (1817—1836). År 1872 delades hemmanet i två lika stora delar, av vilka den ena nu äges av Josef Blomqvist, den andra hälften av Johannes (John) Bäck, vars farfar inköpt detsamma.

Ägare av Bäckhemmanen 1549—1934.

I nedanstående förteckning över ägarena, äro de, som tillhöra den släkt, som här nedan skildras, utmärkta med fet stil. På detta sätt framgår tydligt huru sagda släkt under de gångna 280 åren varit intimt förbunden med hemmanet i fråga.

Släkten Bäck

Tabell 1.

I. Matts Michelsson Bäck är stamfader för släkten. Bonde på Bäck 1654—1708. Hemmanet under hans tid odelat om ett mantal. Där bodde också en tid hans broder Tomas med sin hustru Margareta Mattsdotter och svåger Knut Eriksson, som först finnes upptagen som dräng. — Gift 1:o med Kerstin Olofsdotter samt 2:o med Lisa (1695).

II. Barn:
Anders. Tab. 2.
Margareta, gift med en Jakob. Hon finnes upptagen på Bäck som ogift 1705 samt som gift år 1709.
N.N. Finnes ej upptagen, troligen dött tidigare, men sonen Hans med hustru Valborg åtminstone 1698—1705; sistnämnda år dock utan hustru.

Tabell 2.

II. Anders Mattsson Bäck, son till Matts Michelsson, tab. 1. Faderns efterträdare på Bäck, dock i egenskap av kronobonde, emedan hemmanet år 1709 "hemfallit kronan". Död före 1723. — Gift med Brita Knutsdotter, som sedan till sin död på 1740-talet bodde hos svärsonen Johan Persson.

III. Barn:
Susanna, f. 1703. Tab. 3.
Anna, f. 1706. Tab. 82.

I det följande särskiljas Susannas efterkommande som gren I och Annas som gren II.
Gren I.