XVII. FATTIGVÅRDEN EFTER BRANDEN Antalet understödstagare | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antalet personer som åtnjöt fattigvård förblev tämligen konstant och visar sjunkande siffror från 1871, sedan normala förhållanden åter inträtt efter hungeråren. Efter nödåren låg uttaxeringen på omkring 2500: mk per år, från 1890-talet på omkring 4000:. För 1888 föreslog drätselkammaren 2800: mk för fattigvården d.v.s. ungefär hälften av det belopp, som samma år skulle uttaxeras för kommunala behov. 1886 hade anslaget använts på följande sätt: Bestämda understöd (686: mk) åt 10 personer, tillfälliga understöd (848:02 mk) åt 11 personer, utackorderingsavgifter (945: mk) för 6 personer och diverse avgifter, såsom begravningshjälp, medicin, skjuts och underhåll för i utlandet insjuknade sjömän m.m. (357:89 mk). Mellan 1868 och 1887 varierade antalet understödda från 93 personer (varav 24 barn) 1868 och 101 personer 1869 och 1870 till 21 personer 1884 och 1887. Antalet understödda åren 18251855 uppgick till följande, varvid personer som erhållit sina begravningskostnader betalda, ej medräknats, ej heller de, som fått mer eller mindre tillfällig hjälp till mediciner o. dyl.: Av fattigvården understödda 18251855: 62)
Följande tabell visar antalet fattiga, som åtnjöt underhåll eller understöd från stadens fattigvårdsdirektion enligt Kejs. förordningen av den 22 mars 1852: Av fattigvården understödda 18561876: 66)
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||