Hela stadens yta skulle enligt den nya stadsplanen räkna 415.360¾
kvadratalnar. Härav kom 332,864¼ på staden öster
om älven, Gamla staden och 82.496½ på Nystaden.
Staden indelades vidare i 36 kvarter, varav 6 i Nystaden. Tomterna var
som vi sett 130 till antalet, av vilka 20 i Nystaden. De var av växlande
storlek, från 1418 [ca 510 m²] (nr 81) till 8105½
[ca 2915 m²] kvadratalnar (nr 9) i Gamla staden, och 3587¾
[ca 1290 m²] (nr 129) till 10.081 [ca 3630 m²] kvadratalnar
(nr 111) i Nystaden. 114)
Endast en mindre del av ovannämnda gatu- och tomtregleringar genomfördes
före branden. En hel del byggnader tillkom dock under denna tid.115)
Den 1838 föreskrivna byggnadsordningen följdes så noga
det var möjligt. Alla runda takvedstak skulle sålunda vara
ersatta med annan, tillåten taktäckning före den 9 okt.
1843. Vid verkställd syn visade det sig emellertid, att minst 25
gårdsägare underlåtit att avlägsna takveden från
sina hus, varför de ålades att göra det före den
1 dec. De nya taken skulle vara täckta med bräder, koppar- eller
järnplåtar, taktegel eller skiffer; dock fick tak av sågad,
hyvlad eller bilad samt tätt sammanfogad takved eller plankor av
minst 5 tums bredd och 3 tums tjocklek, med näver till underlag,
även i framtiden bibehållas. Taktäckning med rund eller
annan takved eller med torv o.a. ämnen, som medförde eldfara
eller vanprydnad, förbjöds från den 9 okt. 1843.
Elementarlärarens våningshus var ännu vintern 1844 täckt
med rund takved, men denna ersattes sommaren s.å. med kakel.116)
Den i anledning av det kejserliga reskriptet upprättade tomtboken
jämte karta och beskrivning fastställdes såsom redan nämnts
av magistraten den. 5 maj 1845 att gälla för framtiden vederbörande
till efterrättelse vid nya byggnaders uppförande.117)
I tomtboken infördes senare en del mindre ändringar.118)
Smedmästaren Nils August Bergsten fick 1846 tillstånd att bygga
ett nytt boningshus på sin tomt, gammalt nr 76 vid östra gatan.
Huset var 17¾x13½ alnar stort och 12½ alnar högt
jämte stenfoten om 1½ alnar. Det var indelat i en sal, kammare,
kök och förstuga. Södra gaveln emot Norra gatan skulle
vara uppstående och där skulle inredas ett rum med eldstad.119)
Handl. Matts Sandström fick 1848 rätt att bygga ett magasin,
som var ca 412 m² stort, med tak av bräder. Det var uppfört
på stadens donationsjord på södra sidan om nya gårdstomten
nr 111, väster om och i närheten av den allmänna postvägen
söderut. Tillstånd hade getts av magistraten och borgerskapets
äldste med hänsyn till att de små och trånga gårdstomterna
i staden ej kunde bebyggas med så stora magasin.
Gårdstomten nytt nr 111 vid södra tullen ingick i den mark
handl. Johan Ölund120) den 1 maj 1841 berättigats intaga av
stadens jord. Tomten hade reglerats 1844 och 372 alnar² därav
hade förenats med hans ägande gårdstomt gammalt nr 131.
Det Sandströmska magasinet skulle få byggas 12 alnar söder
om Ölunds stadsgård.121)
Tillståndet att i dess närhet få bygga ett stort magasin
är ett exempel på att 1844 års stadsplan ändrades
i vissa detaljer. Ett 30-tal hus nybyggdes på de nya tomterna före
branden. Då denna nybebyggelse på grund av branden blev endast
tillfällig, har den förbigåtts här. Som ytterligare
ett exempel kan dock nämnas, att vaktmästaränkan Catharina
Helena Kempe den 4 sept. 1848 fick lov att bygga ett mindre boningshus
om stuga och kammare, 11 alnar i kvadrat och 5 alnar högt upp till
väggbandet, utom stadens linje på västra sidan om allmänna
landsvägen och på södra sidan om handl. Ölunds ovannämnda
gårdstomt nytt nr 111, att innehas under sin livstid.122)
Ölund anhöll 1844 om rätt att nedanför sin gård
på västra älvstranden (glt nr 131, senare Benzelstjernas,
Rosa Backmans, Browns gård) ovanom bron ”å det ställe,
där gamla bron funnits”, få anlägga en husbehovskvarn
med ett par stenar. Borgerskapets äldste ansåg dock, att anläggningen
skulle minska inkomsten från stadens kvarn, bli hinderlig vid islossning
och vårflod och skada den nya brons kistor, varför ansökan
avslogs. Däremot biföll man något senare Ölunds ansökan
att få uppföra en vädermjölkvarn för sitt enskilda
behov på en stenbacke nära den av honom ägda Ahlqvistska
gårdstomten invid bron på västra sidan älven några
famnar från sydöstra hörnet av gårdsplanen.
En annan kvarn stod på höjden intill norra tullgården.123) |