|
JOHAN FREYTAG, f .1723 i Brahestad, son till en handelsman Freytag,
som kommit till Brahestad under ofärdsåren i början av
1700 talet. Studerat i Åbo 1740 och i Uppsala 1741, tjänstgjort
som pedagog i Brahestad och präst därstädes från
år 1746, kom år 1760 som pastorsadjunkt till Nykarleby, hade
uppgifter i Munsala kapellförsamling efter Remahl 1763 och verkade
samtidigt som ministeriiadjunkt i Nykarleby och pedagog vid elementärskolan.16)
Förordnad i mars 1768 av Domkapitlet att som den förste kapellanen
bosätta sig i Munsala kapellförsamling. Bosatte sig på
Hagas under våren 1768. Han dog den 17 dec. 1775 och är begravd
på gravgården i Munsala. Hans hustru Chatarina f. Groen år
1724, dog i Munsala år 1779.
Freytag kallades i folkmun för "starke prästen" för
sin fysiska styrka, som var av ovanligt mått. Ett flertal berättelser
går om hans onaturliga kroppskrafter, exempelvis Jutasstenen
som sex man försökte vända men som Freytag välte ensam,
så den svängde tre varv, eller att han ensam lyfte en stugknut
i Tuckur, som 2—3 man med en stor bom försökte höja,
för att sätta en ny hörnsten under stugan, eller hur han
satte en riksdaler över tummen och därpå bar en hel tjärtunna
o.a liknande historier. Ryktet om hans ovanliga kroppskrafter gjorde att
han blev kallad till Stockholm för att bedyra, att dessa inte var
genom trolldom ingivna.17)
Freytag brukade själv Hagas kapellansbol under sin tid i Munsala.
Bertel Nyholm (1992) Kyrkan i Munsala, sid 263.
Lars Pensar tillhandahöll.
Läs mer:
Freytag bodde även på Isakas.
|