I Nordens Betlehem påminner den sjuuddiga stjärnan om de vise
männens vägvisare. Jakobstad är vida känt för
sina traditionella julsymboler Tro, Hopp och Kärlek, som dels pryder stadens
huvudgata, Storgatan, dels sprider julstämning i många enskilda hem.
Att den betydligt mindre grannstaden Nykarleby även
ståtar med en alldeles egen julsymbol, Nykarlebystjärnan eller Betlehemsstjärnan,
som en del väljer att kalla den, är inte lika allmänt känt
Gammal
sed med sjömannahistoria Ursprunget till Nykarlebystjärnan
är till viss del höljt i dunkel. Enligt en tradition från 1700-talet,
var det en sjöman som tillverkade den första stjärnan, och den
fungerade som ett lysande landmärke för alla de sjöfarare som var
på väg till den då aktiva sjöfartsstaden.
Av betydligt säkrare art är den tradition som kopplar stjärnan
till Kuddnäs och Zacharias Topelius. Enligt denna tände Topelius som
liten pojke, tillsammans med gårdens drängar, en form av lanternor
eller Nykarlebystjärnor vid infarten till Kuddnäs på julkvällen.
När stjärnorna hade tänts vid Kuddnäs
följde stadens borgare exemplet och tände liknande stjärnor antingen
på gårdsplanen eller vid infarten till sina hus. Den här seden
levde kvar ända till 1970-talet då Nykarlebyborna väntade på
att stjärnan vid Kuddnäs skulle tändas innan de tände sina
egna. I takt med att julen kommersialiserats
och förberedelserna tidigarelagts, har den här seden frångåtts.
Nykarleby stad tänder sin stora stjärna som hänger över Topeliusesplanaden
på Luciaafton, men redan innan dess lyser ett otal små Nykarlebystjärnor
i många fönster i staden. De första Nykarlebystjärnorna sätts
upp redan omkring första advent och pryder staden till och med tjugondag
Knut. [År 2005 tändes de tre stora
stjärnorna i esplanaden samt den lilla i toppen på silvergranen vid
torget redan den 21 november, meddelade Lars Pensar.] Varierande
utförande i granna färger De Nykarlebystjärnor som
i dag möter besökaren är sjuuddiga skapelser i gult, rött,
grönt och blått. Den gula färgen som pryder mittcirkeln och två
uddar i stjärnan symboliserar ljuset, medan de två röda och gröna
flikarna vittnar om kärleken respektive hoppet och framtidstron. Den sjunde
udden, som är blå, står för jorden och mörkret Den
skall följaktligen alltid peka nedåt då stjärnan hängs
upp. Trots att dagens Nykarlebystjärnor
är sjuuddiga, finns det belägg för att så inte alltid varit
fallet. Vid Herlers museum tänds fortfarande en äldre femuddig Nykarlebystjärna.
Det finns likaså historiska belägg för att man tidigare använde
stjärnor med fyra uddar. Antalet uddar
dikterades av praktiska skäl. Folk tillverkade stjärnor efter råd
och lägenhet Ju färre uddar desto billigare blev det att tillverka stjärnan.
Runar Renvall är
en av de många händiga, som bygger Nykarlebystjärnor som en meningsfull
hobby. Han talar för den sjuuddiga varianten. |
Hobby med innehåll
En som håller före att Nykarlebystjärnan skall ha sju uddar är
pensionären Runar Renvall som tillverkat Nykarlebystjärnor i snart femton
års tid. Tillverkningen har för honom blivit en kär hobby, som
samtidigt påminner om julens djupa budskap i form av julevangeliets berättelse
om hur de vise männen följde stjärnans ljus fram till stallet och
krubban. Hur många stjärnor det
blivit under årens lopp kan Runar inte säga, men en strykande åtgång
har de haft. De flesta finns i Nykarleby, men mera långväga exemplar
har funnit vägen till Nykavlebyättlingar i Japan, Australien, USA, Canada
och Schweiz. Bryssel har likaså begåvats
med en egen stjärna. EU har fört de europeiska länderna närmare
varandra och då bör naturligtvis även en Nykarlebystjärna
pryda den europeiska unionens huvudstad. Det
är för övrigt inget latmansgöra at tillverka Nykarlebystjärnor.
Hela processen med en stjärna tar ungefär tio timmar. Runar har dock
rationaliserat det hela och tillverkar längre serier. Under sommaren färdigställs
stommarna i trä som sedan kläds med fodersiden. En del tillverkare använder
silkespapper, men Runar tycker att det är för ömtåligt och
föredrar därför fodersiden som material. Det sista momentet består
i att montera belysningen. Numera är den elektrisk, men tidigare tände
man levande ljus i Nykarlebystjärnorna, vilket under århundradenas
lopp gett anledning till både ett och annat brandtillbud i Nykarleby. |