Ingen Jul utan Jesus
Juldagens evangelium ur Evangelium för barnen
Varför ringer klockorna? Varför klingar bjällrorna? Varför brinner ljusen? Varför är den fattiga stugan, inte mindre än det rika slottet, i dag så högtidsklädd? Varför möter stora och små varandra så ovant stilla, så fridsamt glada? Solen har gått upp ur årets mörkaste natt. Tröstaren i alla sorger, givaren av alla goda gåvor har kommit till oss, där vi satt i dödens skugga. Jesus har kommit, Herren i Davids stad, och vi firar hans födelsedag.
Nu vila, vår lek, och vänta, vår julklapp! Låt oss en liten stund glömma andra tankar och minnas den stora födelsedagen. När vi har lekt blir vi trötta, när vi har ätit och druckit det bästa som vårt hem i dag kan bjuda, förmår vi inte mer. Men när vi säger till Jesus: Korn till oss och helga vår Jul, då öppnar vi portarna för den varaktiga glädjen.
Det finns ingen Jul utan Jesus. Där han inte är med, där är det mörkt kring den grannaste gran och fattigt vid rågade bord, och ingen rätt hjärtefröjd kommer med många julklappar. Endast Jesus är rik och gör alla rika. Har du sett den fattiga stugan, där ett enda ljus brinner på bordet och ett enda hårt bröd skall räcka åt alla, men där det finns en bibel, en psalmbok och Guds lov i tacksamma hjärtan. Om du har sett en sådan stuga, då vet du, att där är en gladare Jul än i månget välförsett hem, ty där är Jesus bjuden till julgäst. Han lyser upp den mörka natten, han värmer den kalla stugan, han torkar alla tårar, han mättar alla hungrande barn, han kan förvandla alla sorger till glädje. Om du vill gå Guds ärenden, gå ofta, men gå särskilt om Julen, till de fattigas hem, och om Jesus inte är där före dig, så för honom med dig.
Du, som kanske blygs över att vara ett barn och gärna strax vill vara stor och få din frihet som de äldre omkring dig, minns, att den störste bland alla konungar en gång har varit ett litet fattigt barn. Och du, som gärna vill sova i en mjuk säng och ha allt skönt och bekvämt omkring dig, minns, att Jesus har sovit på strå och halm i ett mörkt stall.
Juldagens evangelium är ett stycke världshistoria. Jesus föddes på den tiden då kejsar Augustus regerade i Rom, som var den då kända världens huvudstad. Inte trodde den mäktige kejsaren, att ett litet barn i en fattig krubba i en fattig småstad, som antagligen ingen i Rom hade hört ett ord om, skulle göra hans regering till världshistoriens medelpunkt. På kejsar Augustus tid räknade judarna sina år från världens skapelse, och romarna räknade sina från Roms grundläggning. Men nu räknar de flesta historiens årtal före eller efter Kristi födelse, så att det första året efter julnatten i Betlehem blev år ett (1) i vår tideräkning.
Jesus, världens ljus, blev född i den mörkaste natt. Så tyst och obemärkt kom han till världen, att ingen annan människa än hans föräldrar visste om det. Men himlens stjärnor och himlens änglar visste det. Därför syntes nu en stor klar stjärna över Betlehems krubba, och därför sjöng änglarna Guds lov. Världens första julnatt har blivit kallad den heliga natten, och då, sade de första kristna, var det frid över hela jorden. Ingen människa, inget djur, inte ens eld, luft och vatten fick göra någon illa.
Det var om vintern, men i det varma Judalandet var det ingen snö i dalarna. Några fattiga herdar vallade sina får i dalen utanför Betlehem. Då blev det plötsligt ljust omkring dem i mörka natten. Guds ängel stod skinande klar bredvid dem, berättade för dem om barnets födelse och bad dem att gå och se det lilla barnet i krubban. Strax fylldes luften omkring dem av otaliga änglar, som sjöng den härliga julsången: Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden och åt människorna Guds välbehag.
Herdarna lämnade glada sin hjord, som ingen varg vågade anfalla i den heliga natten, och skyndade till Betlehem. Där fann de Maria, Josef och barnet i krubban, prisade Gud och berättade för alla om vad de den natten hade sett. Och Maria gömde i sitt hjärta herdarnas syn. Guds ängel hade redan tidigare sagt henne, att det här barnet skulle bli en evig konung i Davids stad.
Kungabarns födelse brukar tillkännages med kanonskott och trumpetstötar på gator och torg. Här var den ödmjuka Maria och de fattiga herdarna de första som fick veta att Frälsaren hade blivit född. Lyckliga herdar! Vem av oss hade inte velat vara i deras ställe: Men vi skall göra som Maria: vi skall gömma berättelsen om änglarnas sång i våra hjärtan.
Barnen skall aldrig glömma, att Jesus en gång har varit liten som de, att han har lekt som de, varit hungrig, törstig och svag som de. Därför känner och älskar han barnen, och därför är Julen barnens högtid. Nu sitter Jesus vid den allsmäktige Gudens sida i himmelens härlighet. Men för oss är han ännu om Julen ett litet nyfött barn. Käre Herre Jesus, var hos oss den här Julen, ge oss den rätta julfriden och den sanna julglädjen. Låt oss nu och alltid vara dina trogna, goda, tillgivna barn. Amen.
(Inf. 2010-10-17.) |