Nyförvärv till Ateneum.

Två Cainberg-medaljonger.

 


Jacob Rijf, relief av Cainberg.

 

Med Konstföreningens samlingar i Ateneum ha införlivats tvenne reliefporträtt av Eric Cainberg, Finlands första bildhuggare.

Porträtten föreställa, det ena länsbyggmästaren Jacob Rijf, det andra Mathias Calonius.

Traditionen förmälde att Cainberg 1799 skulle utfört ett porträtt av Jacob Rijf. Man har emellertid antagit att detta för länge sedan förkommit, eller att uppgiften icke var riktig, emedan ingen fanns som någonsin sett bilden i fråga.

Sommaren 1926 upptäckte emellertid professor Klemetti den förlorade bilden i Lehtimäki. I klockstapeln, ett par trappor upp, lågo i en knut, bland allt möjligt bråte, också några gipsbitar. På förfrågan fick professor Klemetti veta, att där en gång i tiden i kyrkan hängt ett porträtt av dess byggmästare, vilket sedermera transporterats till klockstapeln, där det gått sönder, och att dessa bitar utgjorde le beau reste av byggherrens konterfej. Vem var han? Kyrkoarkivet gav ingen upplysning därom. Det sades emellertid, att han skulle varit en viss Engel eller en byggmästare Lepistö. Då emellertid gipsbitarna visade en stor del av anletsdragen oskadade, såg professor Klemetti utan svårighet att porträttet åtminstone icke föreställde Engel, vilken omständighet blott var ägnad att ytterligare sporra hans intresse för att uppdaga vad det var han funnit. Anhållan att få låna gipsbitarna beviljades.

Inramning och fond voro sämst medfarna, och någon signatur kunde icke upptäckas. En ortsbo trodde sig emellertid någon gång ha sett medaljongen signerad Granberg eller något ditåt. Då var ju icke tanken på Cainberg långt borta. Bildhuggaren Alpo Sailo, som tillfrågades i egenskap av expert, var strax på det klara med, att det här var fråga om ett verk av Cainberg, och om ett förvånansvärt gott arbete. Och då det omsider blev klart att kyrkan verkligen uppförts av Rijf, värdet ju så tämligen säkert att gipsbysten utgjorde den länge saknade Cainbergbilden.

Till yttermera visso har vid jämförelse med ett i Skellefteå kyrka befintligt porträtt av den mångkunnige byggmästaren fastslagits, att de båda relieferna otvivelaktigt framställa en och samma person.

Detta av Lehtimäki församling till Ateneum skänkta arbete av Cainberg är ett vackert skulpturverk, helt och stort som form. Håret och huvudets hållning påminna om att Cainberg varit Sergels elev. Det visar, att denne åtminstone för en större allmänhet så föga bekanta finländska bildhuggare icke utan skäl var Sergels favoritlärjunge. Cainberg ägde stora gåvor, dem han ju tyvärr icke själv uppskattade och tillvaratog som han bort, men slutligen genom ett slarvigt liv alldeles förödde.

Calonius’ står icke konstnärligt lika högt som Rijfs. Det är dessutom överdraget med tjock guldbrons, vilket i sin mån verkar utplånande på alla nyanser. Galleriet är emellertid att lyckönska till de båda nyförvärven. Cainbergs verk har tiden farit illa fram med. Denne bildhuggare, vars begåvning vi nu med glädje uppskatta, men som så länge varit förgäten, hade väl sällan råd att gjuta sina verk i ett material, som bättre skulle stått emot förgängelsen, och blott alltför få av hans verk äro därför numera kända.

—t.



Hufvudstadsbladet, 09 mars 1928, nr 68, s. 9
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Rijf i Uppsalgsverket Finland.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2018-10-07, rev. 2018-10-07 .)