• Jakt          • Fiske          • Natur

 

Handlar det om fiskevård?

Förbud mot
lakpimpling
i Nykarleby


För tre år sedan behandlades i Hufvudstadsbladets jakt- och fiskespalt mörkerpimplingen av lake. ”Om du har tillgång till lakvatten så försumma inte att pröva på denna intressanta form av mörkerfiske”, sades i artikeln.

Det klingar som ren ironi för oss som sportfiskar i Nykarleby, för lake finns det gott om i skärgården, men vi får inte pimpla den i mörker. Så var det åtminstone i vintras, då laken gick till ... Storyn är denna: För fjorton år sen introducerades lakpimplingen i Nykarleby skärgård av en handfull sportfiskare. Alla hade fiskekort, utfärdat av ortens fiskelag. Flugan spred sig dock, och följande vinter var invasionen av nattpimplare enorm. Få hade fiskelagets fiskekort, och därför var det fråga om tjuvfiske av en sällan skådad omfattning.  
 
En vacker natt ingrep dock fiskelaget och de kortlösa fick inställa sig vid domstol och blev bötfällda. Därmed hade man effektivt och på en gång sållat agnarna från vetet, för följande kväll fanns på isen bara vi ”legala” fiskare, dvs. högst ett tiotal, mot ett hundratal kvällen innan.  
 
Vi var särdeles nöjda och sände fiskelagets styrelse en varm tanke. Invasionen skulle inte komma att upprepas, för fiskekort får man inte med mindre än att man är bosatt på orten eller har sommarstuga där, och tjuvfiskarna hade varit utbys folk som nu skrämts bort för all framtid. Allt var frid och fröjd nu igen, trodde man. Men icke.  
 
Följande säsong annonserade fiskelaget att lakpimpling i mörker förbjöds.  



Laken är en utmärkt nattpimpelfisk ... utom i Nykarleby där fisket har förbjudits.    


Häftig polemik  
 
En häftig insändarpolemik i ortspressen blev följden, där fiskelaget som motivering till sin åtgärd påstod att yrkesfiskarna åsamkades förluster genom att de i sina bragder fick rivna lakar som inte gick att sälja.  
 
Dessutom ansågs lakpimplingen vara en brutal fångstmetod och därmed omoralisk.  
 
Från sportfiskarnas sida försökte man bl.a. hänvisa till yrkesfiskarnas egen tidning ”Fiskarbladet”, som talat varmt för lakpimplingen.  
 
Också Hbl uppmärksammade debatten i ett par korta notiser.  
 
Förbudet förblev dock i kraft och är så i denna dag, tillkännagett årligen genom tidningsannonser.  
 
Vexala fiskelag, som har vatten inom samma skärgård, har sedermera följt efter med samma förbud.  
 

Oberättigat förbud    
 
När vi, samma sportfiskare, idag läser artiklar i dagspress och fisketidningar vilka fortfarande berättar om charmen och om den fiskevårdande nyttan med lakpimplingen, kan vi inte annat än ånyo påtala det oberättigade i förbudet.  
 
Vår ståndpunkt kan sammanfattas kort såhär:  
 
— Förbudet är inte motiverat ur fiskevårdssynpunkt. All expertis är enig om att laken borde fiskas effektivare i alla vatten. Förbudet bottnar i stället i en önskan att stävja tjuvfiske, men drabbar urskiljningslöst också fiskekortsinnehavare. Enklare skulle tjuvfisket stävjas genom en enda kortkontrollräd årligen på de få lekplatser där lakpimpling förekommer.  
 
— Förbudet kan inte motiveras med moraliska aspekter. Minst lika brutalt som pimpling är att låta laken kvävas i nylonnät. Kvävda och till föda odugliga lakar ser man bortkastade på isen vid varje nätvak. Stort bättre är inte heller för laken att dingla i dygntal med en krok i gälarna, vilket sker vid krokfiske.    
 
— Motiveringen att yrkesfiskarnas intressen skulle beröras av lakpimplingen håller inte. Pimpelintresserade sportfiskare med rätt till fiskekort för denna relativt stora skärgård är till antalet högst tjugo. Därtill enas experterna helt med oss om att mängden fisk som tas ur vattnen med lakpimpling är obetydlig och att antalet skadade fiskar som ”rymmer” är litet. Lakstammen i Nykarleby är lika stark som i vilket annat vatten som helst. Antalet yrkesfiskare på heltid är en och deltidsfiskarna en handfull. Ingen representant för fiskelaget har oss veterligt någonsin varit närvarande vid lakpimplingen, men ändå anser man sig veta att stora mängder fisk skadas.  
 
— Fiskelagets motiveringar till totalförbudet är således ogrundade enligt vår åsikt, och förbudsåtgärden tvivelsutan unik i hela Norden.  
 

Avigt beslut  
 
När man betänker hur sportfisket i ex. Sverige, där det mera har karaktären av en organiserad massrörelse, på allt sätt stöds av stat och kommuner, måste man förarga sig över att man i Nykarleby fråntas möjligheten till en allmänt accepterad fiskeform på så lösa grunder. Finns det då ingen överordnad instans som kan uppmärksamma dylika aviga beslut?  
 
Sportfiskare i Nykarleby  

 

Hufvudstadsbladet den 24 mars 1981.
Karl Wenelius tillhandahöll.

Läs mer:
Tema pimpelfiske av Karl Wenelius.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2011-01-16, rev. 2011-01-16 .)