C)  4.  Ur Socklot byordning

På pärmen är skrivet: Socklot By Ordning år 1818.

a) Byordningen antages.

På den första sidan i boken finnes följande utredning angående byordningens antagande:

År 1818 den 4 November Samman Trädde Samtelig Socklott byamän, enligt i Laga Ordning kring byn forslade budkafvel å Gästgifvars hemman i Socklott by, att öfverenskomma och utsätta vite på de ounkter som uti denne följande by Ordning äro utsatte jämte ändring uti Elofte (11) punkten, Samt Fyra (4) Tillöckta punkter hvilka vi funnit Nödige att införa.

Att följande punkter således af oss emot tagen som oryggeligen hållas skola och till styrkande häraf våre Namn och egen händiga bomärkens under ristande bestyrke, Med fribehåll att efter omständigheterne få framdeles gära någon till öcknng, Och anhålle vi om Högtt ärade Härads Rättens stadfästelse häröfver få erhålla. År och dag före skrifvitt.

Gästgifvars,		Eric Johansson,			Eric Gustafsson
Johan Iacobsson,		Johan Göransson,			Isaac Tomeson,
Sigfrids Iacob Mickelsson,			Simon Andersson,
Johan Andersson			Snåre,Isaac
Eric,		Wijk,			Eric
Jakob		Johan			Thomas,
Tågs,	Isaac,	Anders,	Nybonde,		Eric,	Jacob,
Daniel,		Anders	Ahlnäs			Gustaf,
Harald,	Michel	Eric,			Mickelä	Matts,
Yrjas Iacob,		Pehr,			Nars Sigfrid,
Biörn Eric,		Backhämming, änkan Maria
Änkan Lisa,					Nyconen Eric Jacob
Rank Eric,		Mickel,			Hints Anders,
Frost Eric,		Matts			Göns gärtrud
Johan,				Anders
Pehr Ers Smätts				Matts Iacobsson
Matts Johansson,				Johan,
af Eric Nybonde.

b) Socklotbornas „Fyra Tillöckta punkter“.

Tillägget till den tryckta byordningens paragrafer har följande lydelse:

1. Ingen må utan ägarens lof taga annans båt störe eller mindre, årar, och öskar, hvarsom häremot bryter plickte Tre Rubel Silfver och gälde skadan.

2. Ingen må sommartiden Lössläppa en vanartig hund sedan han av Grannarne derom blivitt tillsagd var som häremot bryter plickte En Rubel i Silfver och ärsätte skadan, och när en således är tillsagd och hunden likaväl är lös får han genast nedskjutas.

3. Ingen vare därmed ur siktad at hans barn eller Tienste hjon eller någon annan som under hans värjo är sådant förrättad utan hvar husbonde skall svara för sitt folk.

4. Desse utsatte böter fördelas således att en tredjedel till faller ålderman och en Tredje del bägge bisittarena och en Tredje del byskassan för hvilka medel ålder mannen ved hvart års slut skal göra Redo och Räkning.

(Inf. 2005-04-06/HK.)

c) Några beslut angående ordningsförhållanden.

Efterföljande vid bystämmor fattade beslut angående ordningsförhållanden i byalaget ha jämväl införts i byordningen:

År 1821 den 27 Augusti Samman trädde Samtelig Socklott byamän å Smätts hemman i Socklott by enligt i laga ordning kring byn forslade bud kafvel. 1:sta. Då kommo Samtelig bya mennen öfverens att alla holm ängar skall vara bärgad, hvarie år till Bartholds dag den 24 augusti alla de holmar och ängar som befredas inom holm hägnaden. Då byamennen äger in släppa sin kreatur i bete. 2:dra. På Sandörn, Slättbådan, Gresselörn, Vedörn och Nätörn äger byamennen icke utföra några får kreatur för än mickaelig dag den 24 September hvari år, då förenämnde holmar till den tiden bör nytias till häst bette. Hvar som häremot Bryter plickte En Rubel Silfver.

Med föregående öfverenskommelse för klara Samtelig Byamennen sig för nöjde. Eric Johansson, Eric Gustafsson, Johan, Göransson Isaac Tome son Gästgifvars

Simon,		och        Johan		och Jacob Sigfrids			Isaac och
Eric Snåre,		Eric	Johan	Jacob och			Tomas Wijk
Isaac Tågs		Eric,		Johan, och			Daniel Nybond.
Anders,			Isaac,	och Gustaf Ahlnäs
Michel,				och Eric Harald			Matts Mickelä
Jacob,		och Eric Yrias,		Sigfrid Nors,			Eric Biörn
Anders Hintz,		Lisa och		Maria Backhämming
Eric och		Matts Frost,		Anders och			Johan Gönsgärtrud
Matts Iacobsson,				Matts Johansson			och Johan Smätts
Eric		och Iacob Nyconen,		Eric och			Mickel Rank
af E. Nybond.

Utdrag af bya stämmas protokåll, hollen på Wiik hemman i Socklot by den 27:de maj 1845,

och beslöt sålunda, att Simon Fredricsson Wiik, får ej bygga och bo inom Socklot. bys om rådande mark ej heller får någon af bya mennen, låta mantal skrifva honom. —

På byamennens vägnar.

Isac Johanson Wiik
                
bya ålderman
          

Iochan Iöranson Gästgifvars

besittare

Utdrag af Bystämmans protokoll hollen på Wijk himman i Socklotby den 2:dra Junij 1845 och beslöts sålunda at mangrant utföra sina får till Torsön vid vite af en Rubel Silfver å vart himman såväll Torpar och annat löst folk som har sina få him öfver den 15 Junij.

Eric Jakopsson Hurra
(Sifr.)	Johan Andersson
Matts Hendricson.	Hendric Jacopson Nybond.
(Isaac) Wijk.	Fredricson. Johan tå[—]k.

d) Soklot byordnings fastställelse.

Angående Soklot byordnings fastställelse är i densamma antecknat:

Uppå egne och öfriga Soklot Byamäns vägnar inlämnade nämndemannen Jakob Yrjas den Byordning, som bemälte Byaboer uti hållen byastämma den 4:de sistl. November enhälligt antagit med däruti utsatte viten och 4 tillökte punkter, anhållandes Byemännen genom ombudet at denna Byordning måtte af Härads Rätten blifva med dom gillad o faststält til framtida efterlefnad; och som H. R. vid Byordningens genomseende fann de utsatte viten o. tilökte punkter lämpelige; Så

Beslöts

at Soklot Byamäns den 4 sistl. November antagne o. godkände Byordning såsom bidragande til god ordning o. skick i Byalaget varder jemte deruti af Byemännen tilökte punkter i anledning af Kongl. Brefvet av 20 febr. 1742 om LandtCulturens upphjelpande o. förbättrande härmedelst enligt Byboernes [begäran] til deras efterrättelse gillad och faststäld, som avsades.

— — — — — —

D. Några slutord.

Vad som i det föregående anförts, utgör innehållet i de ifrågavarande byordningarna. Detta innehåll är värt att bekantgöras. Det fängslar ej blott genom den för en förgången tid kännetecknande form som uppbär framställningen, utan jämväl och främst genom den anda, som i densamma kommer till uttryck.

Det är äkta självstyrelseanda, i mycket präglad av den mångfrestande svenska frihetstidens försök till utgestaltning. Född är denna anda likväl icke under frihetstiden, vilken den jämväl överlevde. Även för andra svenska samhällen än byalagen, t. ex. härader och socknar, var självstyrelseprincipen utmärkande. Ett sådant förhållande grundar sig på att svenskens vilja att styra sig själv och följa självtagen lag är av ursprunglig art och ett uttryck för hans nations sanna väsen.
I vårt land uppenbarar sig detta väsen renast och mest oförhöljt i Österbottens svenska kustbygder. Därför är det icke ett märkligt förhållande, utan en självfallen sak, att byalagen i svenska Österbotten främst skulle bliva uppbärare av en sådan självstyrelse, som på rungivna orter genom ovannämnda byoroningar blivit reglerad.

(Inf. 2005-04-14/HK.)