Ny park ska bada i ljus

• Nykarleby kraftverk har storstilade planer att bygga en ljuspark på området nedanför kraftverksdammen i Nykarleby.

NYKARLEBY. Det finns redan en plan över ljusparken som gjorts av arkitekt Juho Rajaniemi.

- Ljus och vatten är ett passande tema för parkområdet intill vattenkraftverket och Topeliparken, säger Rajaniemi.

- Målet är att skapa ett område där det är trevligt att visats för Nykarlebybor i alla åldrar och såväl dag- som kvällstid tack vare belysningen och den ljusshow man kan skapa av belysningen som planeras, säger han.

Nykarleby kraftverk ska inom kort inleda arbetet med att bygga en ny och andra turbin i kraftverksdammen. Bygget kommer att kräva en hel del byggåtgärder i vattenområdet nedanför dammen.

- På samma gång som vi utför mark- och vattenarbetena för den nya turbinen ska vi rensa upp den fina åstranden mot Topeliparken och fixa till de mindre holmarna som i dag är överväxta med sly, säger Bengt Jansson, styrelseordförande för Nykarleby kraftverk.

Det är också kraftverket som kommer att bekosta ljusparken. Den exakta prislappen för själva parken finns inte ännu men en betydande investering handlar det, enligt Jansson, om.

Så här kunde ljusparken i Nykarleby se ut

KÄLLA: ARKITEKTBYRÅ RAJANIEMI. GRAFIK: KATI HIEKKANEN Förstoring.
[En hel del skiljer sig från det slutliga resultatet: Inga rutschkanor, ingen fiskeplats, inget utsiktstorn, ingen petanqueplan, ingen landstigningsplats, inga skifferplattor och den gamla muren täcktes över. Ingen rundgång över två öar utan bro till en. Konstverket kom till 400-årsjubileumet.]

MEN SÅ finns det också sedan länge bland stadsborna en social beställning på en förädling av rekreationsvärdet vid älven, som i dag ses som en underutnyttjad tillgång och resurs.

Rajaniemis plan för ljusparken finns till påseende och på kraftverket hoppas man på synpunkter och idéer när det gäller förverkligandet.

I dag, eller åtminstone från tidig vår till sen höst, är skyddsvallen eller vågbrytaren närmast dammen ett populärt tillhåll för spöfiskare. Längst ut på vallen planeras också för en fiskeplats i fortsättningen. Däremot kommer det nya turbinbygget att kräva ett större tekniskt arbetsområde på vallen som av säkerhetsskäl inte kan nyttjas av allmänheten.

I stället ska de bägge öarna längre ner i älven tas i bruk och förenas med lättare brokonstruktioner.

- Fiskeplats, utkikstorn, petanqueplan och kanske något konstverk, nämner Rajaniemi som exempel på hur holmarna kunde utrustas.

På vattenområdet mellan holmarna och Topeliparken planeras för flertalet fontäner som kvällstid ska bjuda på en spektakulär ljusshow.

Älvslänten från Topeliparken ska likaså få en helt ny skepnad och göras mera tillgänglig då stränderna görs flacka. Den gamla stenmuren som redan finns ska tas fram på nytt. En ny terrasserad stenmur byggs och en rosenträdgård planteras i slänten mot den gamla stadsbastun, eller i entrén till parken.

- Där har jag också planerat för lekredskap, exempelvis rutschkanor, säger Rajaniemi.

- Ljusparken kommer att byggas etappvis. När den väl är klar ska den också vara enkelt att underhålla, säger Jansson.

l ÅR, ELLER SÅ FORT som tillståndet för miljöåtgärder beviljats, ska muddringen inledas. Jansson hoppas också att rosenträdgården ska kunna planteras till hösten för att stå i full prakt lagom till 200-årsjubile-et av Topelius år 2018.

Redan nu är Jansson säker på att området kommer att bli ett omtyckt tillhåll för både stadens invånare och för besökare.

Den nya turbinen beräknas vara klar för drift om cirka ett år om vädrets makter står byggherren bi. Innan ljusparken förverkligas krävs även en ny detaljplan för området.

- Men vi vill redan i detta skede få feedback av stadsborna för den arkitektplan som nu ligger på bordet, säger Bengt Jansson.

Planen över ljusparken finns till påseende i biblioteket, där det också finns en låda för synpunkter. Det går också att sända sina synpunkter till kraftverkets elektroniska postlåda.