Regula de tri, matem., kallas ett af räknesätten inom den elementära aritmetiken. Uträkningen sker här genom en omedelbar tillämpning af proportionslärans sats att ur proportionen a:b=c:d följer likheten ad= bc. Räknesättet kallas "regula de tri", enär medelst detsamma ur tre gifna storheter en fjerde obekant kan bestämmas; ett annat, i äldre tider ofta användt, namn är gyllene regeln (se d. o.). Svårigheten vid regula de tri består icke i proportionens reduktion till en eqvation, utan i sjelfva uppställningen af proportionen. Härvid betraktar man vanligen två af storheterna såsom orsaker, de två andra såsom deras verkningar och tillämpar grundsatsen att verkningarna hafva samma förhållande till hvarandra som orsakerna. Väljer man exemplet "Om 4 m. kläde kosta 42 kr., hvad kosta då 20 m. af samma slag?", så kunna längderna 4 m. och 20 m. betraktas såsom orsaker till prisen (42 kr. och det obekanta priset, hvilket kan representeras genom x), och man erhåller således proportionen 4:20 = 42:x, eller 4 x=20. 42, hvaraf x=210 kr. Utom vanlig eller enkel regula de tri förekommer äfven sammansatt och omvänd regula de tri. Vid sammansatt regula de tri är den obekanta storheten icke en term i proportionen, utan en faktor till en af termerna. Här förekomma flere orsaker eller flere verkningar, och proportionen blir af formen a. b:c.x = d:e eller af något liknande utseende. Vid omvänd regula de tri (som dock i nyare räkneböcker vanligen ej betraktas såsom ett särskildt räknesätt) är det tal, som motsvarar verkningen, omvändt proportionel mot det tal, som representerar orsaken, och uppställningen blir härigenom modifierad. Om exemplet lyder: "Huru mycket kläde af 3 dm. bredd åtgår till ett plagg, då af ett kläde med 5 dm. bredd 4 m. skulle behöfvas?", så blir proportionen icke x:4=3:5, utan x:4 = 5:3, emedan här bredden måste minskas i den mån längden ökas. — Regula de tri är af indiskt ursprung; räknesättet förekommer redan hos Aryabhatta (f. 476), sedermera hos Brahmegupta och Bhaskara. Så löses hos dem t. ex. frågan "Om en 16-årig slafvinna kostar 32 nishkas, hvad kostar då en 20-årig?" medelst omvänd regula de tri; resultatet blir, enär priset är omvändt proportionel mot åldern, 16/20 . 32 nishkas. Från inderna öfverfördes räknesättet till araberna och genom dem till Vesterlandet. Jfr Aritmetik, sp. 1060. G. E.

Nordisk familjebok (1889).
(Inf. 2007-06-01, rev. 2007-06-02.)