Gänget söker en kåk
där de bara kan vara
EN KÅK är pojkarna på bilden ute efter. De ingår i ett gäng i Nykarleby. En egen kåk hör till för tonårsgängen i stan just nu. Därför är de inte alls nöjda med de utrymmen de fått, utan vill ha ett ställe där de bara kan träffas precis då de vill. — Se sid 6!
Cay, Jan, Kenneth, Greger, Robert och Tom är några av pojkarna i gänget som helst vill ha en egen kåk att hålla till i. Förstoring.
Gänget söker stuga
Ett ställe där vi bara kan vara
utan att göra någonting speciellt
GÄNGET på bilden söker ett eget tillhåll. Visserligen har de fått ett utrymme av ungdomsnämnden, men det får de använda bara tre kvällar i veckan. Det är de inte alls tillfreds med.
IDEALET är en egen kåk där vi får komma och gå som vi vill, säger de. Men problemet är att få tag i en sådan. ”Gänget” uppfattas som någonting negativt av folk.
Gänget finns i Nykarleby. De håller ihop för det mesta på fritiden, och vad de behöver är ett eget tillhåll.
— Det rum vi fått nu är för stort och sterilt, säger de. Det kan inte bli en riktig ”kämppä” hur vi än försöker. Och det är för fint.
Gänget borde få skärma av rummet, dela sönder det, men det går naturligtvis inte i ett rum som andra skall använda.
Alla i gäng
I det här gänget är ca 15 ungdomar med. Alla är i femtonårsåldern. Gängbildningen är någonting mycket vanligt, också i Nykarleby, liksom i större städer.
— I stadskärnan finns knappast någon i vår ålder och upp till tjugoårsåldern som inte är med i något gäng, säger de.
Det finns tomma stugor, som skulle vara lämpliga tillhåll.
— Men folk tror inte mycket på oss, säger pojkarna i gänget. De vill inte hyra ut åt oss.
Pojkarna är beredda att stå för kostnaderna själva om de får hyra en stuga. Nu betalar ungdomsnämnden hyran för deras rum.
Inga fasta planer
Vad gör ett gäng då?
— Vi har ingenting bestämt för oss, säger de. Och vi vill inte ha några bestämda planer för vad vi skall göra, när vi skall göra det och hur. Vi vill ha ett ställe där vi bara kan vara.
— Sitter vi på en bar blir vi ganska snabbt utkörda. Vanliga motiveringen är att vi inte köpt någonting. Då brukar vi köpa för tio penni var, eller så, säger en av pojkarna.
— Man förstår att vi inte är särskilt välkomna att sitta på baren hela kvällen, säger en annan. Är vi hela gänget, är inte många platser lediga sedan vi satt oss.
Och naturligtvis går det inte så tyst till i ett gäng. Är man femton som pratar och skrattar, som sitter och har trevligt, finns det genast de som tycker att vi är en hop busar.
Egen stuga bäst
Därför skulle en egen stuga vara det bästa.
De tre kvällarna i veckan som gänget får förfoga över det nuvarande rummet spelar de kort, lyssnar på musik, dansar kanske något steg, spelar pingis osv.
Några flickor är också med.
Men det viktigaste är att bara få sitta och prata.
Dagarna i skolan är hårt inrutade. Den fritid vi har, vill vi inte ruta in på samma sätt. Den vill vi bestämma övar själva.
Därför vill inte gänget ha någon fast organisation, inte bilda någon klubb eller förening.
Gänget har hållit ihop i drygt tre år. Till ledare har pojkarna nu utsett Kenneth Saarikoski, men han fungerar mest som ledare utåt. Inom gänget söker de alltid demokratiska lösningar, majoriteten bestämmer.
Sluten grupp
Gänget är en sluten grupp. Alla känner varandra mycket bra. Den som hittat en ny kompis, kan inte bara utan vidare ta honom med. Innan någon ny får komma med, diskuterar gänget om han (eller hon) är lämpligt och skall ta emot.
Och någon större grupp utifrån släpps inte in. Det gårinte. Den som inte hör till gänget, är inte välkommen.
Nu samlas gänget ofta i någons hem de kvällarde inte är i specialtillhållet. Men det är inte så lämpligt att samlas i ett våningshus. Man borde få vara för sig själva mera.
Det här gänget håller ihop också utåt. Skulle en råka i bråk, står alla på hans sida. De här tonåringarna brukar inte vara på vanliga danser, utan endast på tonårsträffar.
Att de hamnar i bråk är dock någonting ovanligt. Alla känner alla så bra i Nykarleby, att man inte strider mellan gängen. Men om det skulle hända, håller gänget ihop.
Kortspel är en sysselsättning i gänget På bilden fr.v. Cay Backlund, Åke Björklund (skymd), Jan Sundqvist, Kenneth Saarikoski, Tom Lundqvist, Greger Lindell och Robert Åsbacka. Förstoring.
Egen orkester
Till sommaren planerar gänget — ”schacki” kallas det här — att bilda en orkester. De flesta har spelat något instrument. I sommar gäller det att ta jobb, så man får råd att skaffa instrument och annan utrustning.
— Vi är ett helt vanligt gäng, säger pojkarna.
De är kanske rörliga av sig, ”vilda” som de säger, men inget busgäng,
— För att vi är ett gäng som trivs tillsammans och håller ihop, betyder inte att vi är ett gäng ligister, säger de.
|
