Hemmansnamnen i Kyrkoby och Forsby.

Av magister Hugo Lagström.

I äldre tider använde man mycket sällan särskilda egennamn för hemmanen. Många hemman t. o. m. saknade egentliga namn. Man endast sade, vem dess ägare var, och så visste man, vilket hemman det avsågs. Dessa ägarenamn ändrades ju allt efter ägaren, och därigenom är identifieringen av de gamla hemmanen mycket försvårad.

De hemmansnamn, som först uppträda, äro nästan undantagslöst bildade av ägarens släktnamn, men emedan endast få bönder bestodo sig med egna släktnamn, äro hemmansnamn av denna typ rätt sällsynta.

Kring mitten av 1600-talet och i enstaka fall även tidigare uppträda namn, som syfta på förhållanden i naturen. Detta var i synnerhet fallet, om hemmanet låg ensamt för sig i en trakt, som genom någon iögonenfallande karaktär i terrängen sedan gammalt burit ett naturnamn.

Mot slutet av 1600-talet begynte efter hand alla hemman förses med egna namn. Då uppträder en tredje typ av namn: ägarens dopnamn i genitiv. Det avser sällan den dåvarande ägaren utan oftast en tidigare bonde, som på något sätt är mer framträdande än de andra. Om man undantager de avhysta hemman, som donerades under staden, så hade alla hemman egna namn redan år 1709.

Årtalet före hemmansnamnet anger det första år, då det nämns i urkunderna. Namnet kan dock vara och är väl i de flesta fall betydligt äldre än det första omnämnandet i gamla handlingar. Att Kyrkoby och Forsby tagits här i ett sammanhang beror därpå, att de förut bildade en by vid namn Lepu by.

1549. JUTAS. Redan år 1549 bor bonden Eric Juth i Lepu by. Hans släktnamn återgår helt säkert på ordet jut, dansk. Tillnamn av denna typ voro förut mycket vanliga i Nykarlebytrakten, t. ex. Joen Helsing, Lars Ryss, Per Tysk, Jöran Franzos och David Pålack. Från Jutas utgingo flere släkter med Juth eller Juthe. Jut såsom namn på hemmanet förekommer först i jordaboken år 1700.

1549. FRILL. Matts Frille är detta år bonde i Lepu by. Man har velat tyda namnet såsom frilla, bihustru eller frille, horkarl, men det är föga troligt, att någon burit ett sådant släktnamn. Det finnes en dansk adelssläkt Frille, som fått sitt släktnamn genom förkortning av stamfaderns namn Fridlef. Medlemmar av den släkten bodde i Finland på 1500-talet. Sannolikt är, att namnet Frille i Nykarleby uppkommit på samma sätt. Namnet var här rätt vanligt på 1600-talet.

1590. DRAKABACKA. Hemmansnamnet i dess nuvarande form återfinnes först i 1711 års jordabok, men dess första del återgår på det gamla och här i äldre tider mycket vanliga släktnamnet Draka eller Drake. Dess första kända bärare Jöns Drake är år 1590 landsköpman i Lepu by. Även Draka i Ytterjeppo bar sitt namn efter denna släkt.

1640. SORVIST. År 1640 och de följande åren omtalas Hans Mickelsson på »Sårfvist». Prepositionen anger, att Sorvist icke är ett släktnamn utan ett lokalnamn. Dess ursprung är oklart.

1650. JUTBACKA. Såldes ovannämnda år av borgmästar Josef Jakobssons arvingar åt predikanten Mårten Kempe. Namnet antagligen därav, att någon av släkten Jut tidigare bott där.

1654. SMEDSBACKA. I mantalslängden detta år. Namnet syftar helt säkert på en tidigare bonde Anders Eriksson Smedh.

1656. PELKOS. Genom brev av den 11 mars 1656 köpte Johan Nilsson Pelkonen detta hemman av Jakob Eriksson för 170 riksdaler. Hemmanet hette då Bärkesby (Bäckesby?), men den nya ägaren trycker sitt namn på det. Formen Pelkonen förkortas till Pelkos.

1657. FORSBACKA. Ett naturnamn.

1657. HÖGBACKA. Ett naturnamn.

1660. Skolmästaregården, 1 mantal, på stadens sida, antagligen avses därmed Nygård.

1675. BRO. Kallas år 1675 Broo hemmanet.

1675. JÄRVBACKA. År 1675 bor Erik Jakobsson Järff i staden. Ett under staden donerat hemman kallas år 1684 »Järff hemman» och år 1695 Järfbacka. Det avhystes och dess ägor uppgingo i stadens.

1684. KUDDNÄS. År 1684 Kuddnissas hemman. Sista egentliga bonde Nils Olofsson, som kanske bar öknamnet Kudd-Nisse.

1684. LUSSI. Var beläget på norra sidan av älven således på stadens sida, 1/3 mantal. Donerades under staden. Bönderna hade av namnen att döma varit hemma från Lussi i Ytterjeppo. Lussi är kvinnonamnet Lucia.

1684. RESIDENSTOMTEN. Där stod förut residenset för Karleborgs grevskap. Det kallas redan år 1684 »gammalt». Tomten är nu en del av seminariets gårdsplan.

1685. BONÄS. Ett lokalnamn.

1685. MICKELSBACKA. I mantalslängden år 1686. Syftar antagligen på någon bonde Mickel, men har ej kunnat återfinnas.

1700. KLOCKARS. Det ägdes åren 1687—1695 av Per Hindersson, som bodde i staden. Efter honom kallas det allt ännu Perhinders. Vem klockaren var, är icke bekant.

1700. OLS. Namnet efter Olof Sigfridsson, som var bonde där i början av 1600-talet. Hemmanet gick synbarligen i arv inom släkten.

1700. ISAKAS. Namnet efter Isak Eriksson, som var bonde där 1654—80. Hemmanet gått i arv inom släkten.

1700. NYGÅRD. Ett nytt namn, kanske den förra skolmästargården.

1700. KÄRR. Redan tidigare förekommo personer i staden med namnet Kärr eller Körr. Om de hade något samband med hemmanet är ej känt.

1700. HARALD. Antagligen ett gammalt släktnamn, som uppkommit av stamfaderns dopnamn. Genom släkten här fördes det till Socklot. Någon bonde med namnet Harald har jag ej funnit i hela Lepu by.

1709. YRJÄS. Efter Jöran Olson, som var bonde där 1610—20.

1709. BÄCK. Det kan vara möjligt, att denna gård och dess granngårdar förut buro förut det gemensamma namnet Bäckesby.

1709. LILLOLLAS. Antagligen efter bonden Olof Matsson (1685—90).

1709. RENVAKTAR. Heter år 1709 Reen och år 1729 Renwachtar. Ursprunget okänt. Icke bondens namn, ty han hette år 1709 Staffan Andersson Vackur och bor år 1708 å Vackur i Vuoskoski by.

De hemman som donerades under staden, hade med undantag av Lussi och Järvbacka, icke egna namn. De kallas med de sista böndernas namn: Per Anderssons, Jöns Larssons, Nils Olofssons (ena hälften, den andra Kuddnäs), Hans Sigfridssons och Olof Jönssons.