Skenläggningen å Wasa jernväg, skrifves från Wasa i Wbl., har numera fortsatts ända till Töysä på andra sidan om Alavo. I dessa dagar har ett par veckors uppehåll i skenläggningsarbetet måst göras, under förväntan på s. k. ”bindningsskenor”, af hvilka dock nyligen ett större parti med segelfartyg afgått från Rotterdam. För öfrigt hoppas man att redan i slutet af oktober få detta arbete slutfördt längs hela linjen Wasa—Tammerfors, såvida ej annars en oblid väderlek sätter hinder i vägen. Byggandet af den förut omnämnda arbetsdryga viadukten i Orihvesi har vållat att skenläggningen från Tammerforssidan icke kunnat fortgå med samma skyndsamhet som från vår sida; derför kommer densamma att allt jemnt fortsättas i sistnämnda riktning; derför har ock det ojemförligt större antalet skenor forslats denna väg, genom vår stad per jernväg till det sig allt mer och mer aflägsnande arbetsstället. Hvad eljest angår arbetena inom det 3:dje, närmast till vår ort gränsande distriktet, kunna desamma efter omkring en månad anses i hufvudsak vara utförda. Till och med alla stationshus stå redan färdiga; endast en del af inredningen fattas. Iordningställandet af gasledningen å härvarande station torde dock kanske erfordra en något längre tid.

Mellersta Österbotten nr 36 den 7 september 1882.


Eftersom Anders Fors är intresserad av järnvägshistoria, tipsade jag honom om artikeln och han kommenterade:


Intressant artikel om järnvägsbyggandet 1882! Förutom att man ritade stationshusen så designade man också speciella möbler. En del av dessa finns i dag i caféet vid Kovjoki station. Dessutom har vi också en speciell typ av växelställare av s.k. ”norsk typ”, som också användes i Vasa. Vi hittade några på hamnområdet i Vasa som nu är renoverade och fins i bruk på museijärnvägen. Dessutom är skenmaterielet som vi använde då vi byggde museijärnvägen till en del från denna bana. Vi samlade ihop järnvägsmateriel här och där och kom bl.a. över en hel del intressant som låg och ”skräpade” på hamnområden i Karleby, Jakobstad, Vasa och Kaskö. Detta var oftast från de första järnvägarna i Finland. Bl.a. har vi några skenor från banan till St. Petersburg. Dessa är märkta i ändan och tillverkade i järn, d.v.s inte stål som normala skenor. Det syns bl.a. på hur de rostat i flagor. (På samma sätt som det stora ankaret vid kyrkan)

 

Tidigare hade jag tipsat om:

Sedan Wasa Jernvägsbyggnads Komité förordnat att emellan Nikolaistads- och Tervajoki station i Lillkyrö erforderliga sleepers eller tvärsyllar komma att under instundande vinter uppköpas, får jag underrätta vederbörande spekulanter härom, samt om följande leverensvilkor:

Sleepern bör vara 4 aln lång, tillverkad af friskt och godt furuvirke med minst 8 tums toppdiameter och flankad på tvenne sidor så, att vid 4'/2 tum breda, flankytor tjockleken dem emellan ar minst 6'/2 verktum.

Sleepern kan också tillverkas genom att klyfva gröfre stammar, blott förenämnde minimidimensioner kunna innehållas.

Sleepern levereras på — eller invid jernvägslinien i högar om 42 stycken på hvarje pållängd om 100 fot; och ega de spekulanter, som med afseende å sina skogar vilja tillförsäkra sig om de för dem förmonligaste upplagssträckorne, att med ingeniör Tarén på Hollo gästgifveri i Laihela, eller på jernvägens byggnadskontor i Nikolaistad afsluta, till åtagandets fullgörande behörigen garanterade leveranskontrakt.

Priset är fastställdt till l mark 5 penni pr sleepers för sträckan Nikolaistad — Toby; derifrån österut till Tervajoki till 1 mark.

Vid större leverenser förhöjes detta pris med 1 penni för hvarje parti om 1,500 stycken, som af samma person levereras. Så betalas t. ex. på sträckan Nikolaistad — Toby 1,500 sleepers med 1mark 6 penni, — 3,000 med 1 mark 7 penni — 4,500 med 1 mark 8 penni per styck o. s. v. ända till dess att den härigenom åstadkomna prisförhöjningen uppgår till 5 penni, hvarutöfver något pristillskott icke vidare medgifves.

För Toby — Tervajoki linien gäller samma förhållande, blott med den skilnad, det ursprungligen lägre priset betingar.

Jernvägsbyggnadskontoret i Nikolaistad, den 4 November 1879.

Ang. Fr. Hildén.

 

Vasabladet nr 89 den 8 november 1879.


Läs mer:
Österbottniska stambanan i Uppslagsverket Finland.
Fler artiklar och notiser ur MÖ.
Fler artiklar och notiser ur Vbl.
Första originalet på Historiska tidningsbiblioteket.
Andra originalet på Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2013-02-09, rev. 2013-02-24 .)