Artikeln är hämtad ur Mellersta Österbotten [Österbottniska
Postens föregångare], nr 52 år 1882. Intressant är
att red. år 1882 konstaterar att seden är sen urminnestider,
vilket ju säkert för seden långt bak i 1700-talet, gissningsvis
även 1600-talet.
Att det alltid talas om lanternstänger (ofta med attributet höga)
samt med kors, alltså samma som Edvin
Marklund nämner. Naturligtvis är korsen inte upplysta fastän
formuleringen kunde få en att tro så.
Sen att julhelgens helgdagar, här måste kanske mellandagarna
vara icke helgdagar för i övrigt är det ju fråga om
helgdagar, är dagar då man morgnar och kvällar hissade
de med talgdankar upplysta föremålen. Här gjorde el-ankomsten
att detta hissande upp och ned helt försvann och nu lyser de i allmänhet
dygnet runt om man inte kopplat till ett tidur eller bemödar sig
om att dra ur och sätta i stöpseln.
Stjärnbilder som uppstår skall inte förväxlas med
zoodiakens bilder. Jag skrev om detta med nutidsstavning i görligaste
mån så det snabbt skulle förstås av alla.