Österbottnisk
kyrkobyggarsläkt,

Släkten Rijf.

Prof. Heikki Klemetti är som bäst sysselsatt med att skriva sin hemsockens, Kuortanes historia. Vid insamlande av material härför har prof. Klemetti i Stockholm anträffat ett hundratal ritningar till gamla finländska kyrkor, vilka dels alls icke blivit byggda, dels erhållit en gestaltning, som mer eller mindre avviker från byggmästarnas ursprungliga förslag. Dessa ritningar äro till största delen utförda av bondebyggmästare samt utomordentligt karakteristiska för byggnadskonsten i Finland på 1700 talet. Det bör antecknas, att svenska byggmästare från Österbotten äro på ett hedrande sätt företrädda i samlingen.

Dessa bondebyggmästare tillhörde släkter, vilkas medlemmar under flere generationer idkade kyrkobyggnadskonst. Den obestridligen främsta av de svenska byggmästarna var Jacob Rijf. Såväl hans far som hans broder, Karl Rijf, och hans son egnade sig åt samma yrke. Rijf behärskade sten- och träarkitekturen lika bra. Utan allt för stor risk att överdriva kan man vad kyrkobyggnaderna beträffar ställa honom vid sidan av Engel. Han har förutom en stor del av träkyrkorna i mellersta och norra Finland konstruerat och uppfört flere stora stenkyrkor, bl. a. i Skellefteå, Nedertorneå och Kemi. Den sistnämnda kyrkan måste tyvärr rivas i början på 1800-talet, emedan grunden gav efter. Just i fråga om Kemi kyrka inträffade det egendomliga fallet, att Gustav III godkände Rijfs ritningar och kasserade ett förslag, som gjorts av den svenska hovintendenten. Vidare bör nämnas, att Rijf ritat och byggt Kuopio domkyrka. Han var för övrigt den enda av de gamla byggmästarna, som var konstnärligt utbildad; han studerade, redan kommen till mogen ålder, ett år vid konstakademien i Stockholm.

Det är mycket karaktäristiskt för den tidens officiella smak att t. o. m. Rijfs ritningar trots hans konstnärliga utbildning ofta korrigerades och t. o. m. helt och hållet kasserades. Det inträffade dock även, att Rijf byggde några kyrkor i strid med intendentkontorets ritningar och föreskrifter; ett exempel därpå är Larsmo kyrka, som är något helt annat än vad Stockholmsmyndigheternas ritningar föreställa.

*

I anledning av ovanstående vilja vi erinra om, att Jacob Rijf eller Rif icke var Pedersörebo, som i tidningspressen enl. prof. Klemetti uppgivits, utan hemma från Soklot by av Nykarleby landskommun. Hans fader var Tomas Rijf, som vi år 1801 finna som ägare av Tågs 1/4 mantals och Ahlnäs 11/24 mantals skattehemman i Soklot. Även denne Tomas Rif var kyrkobyggmästare. Hans förfäder voro dock hemma från Pedersöre.

En närmare redogörelse för byggmästarsläkten Rif ingick i Österbottniska Posten 1922, n:o 33 för den 18 augusti.