Sandnäs glasbruk
Platsen är känd i hela Nykarlebynejden Sandnäs glasbruk.
Något glasbruk har här icke funnits sedan slutet av 1800-talet, men
området har dock, främst som allmän festplats, men även som
mål för week-endresor, förblivit känt som Sandnäs glasbruk.
Området, som ingår i Mariedahl lägenhet i Skrivars, omfattar
något över en hektar. Då platsen är allmänt känd
och äger många minnen från en svunnen industritid vill vi här
anteckna några data, med reservation för ev. fel i de erhållna
uppgifterna.
År 1847 grundlade bokhållare J. P. Enqvist
ett glasbruk på Sandnäs. Tillverkningen skulle främst specialiseras
på fönsterglas och flaskor, men det visade sig snart att bruket icke
förmådde ge sin ägare den tänkta vinsten. Redan 1849 blev
bokhållaren Enqvist tvungen att sälja sin industri, som då inlöstes
av handlanden V. Granberg och en jägmästare Grenman, men dessa avyttrade
snart bruket till fabrikör Rechardt, vilken en tid höll bl. a.
8 mästare och 14 arbetare, däribland 7 utlänningar. Bruket bytte
ännu en gång ägare, nu till A. von Fiandt år 1860, innan
bokhållare Enqvist ånyo övertog detsamma, som han sedan skötte
till sin död 1866 på Mariedahl.
Efter grundarens död blev
det igen många ägandeskiften visavi Sandnäs glasbruk. Vi har fått
uppgifter om att en [Nils, apotekare i Nykarleby] Malmberg och en Hohenthal ägt
bruket varpå det övertogs av svensken J. Brundén (event. Bryndén).
Efter en eldsvåda 1887 minskades driften småningom och låg praktiskt
taget helt ned då en ny eldsvåda vintern 1889 totalt bröt all
verksamhet på Sandnäs. Ägare var då hemmansägare Ramstedt
från Sverge. Nu såldes de icke eldhärjade byggnaderna på
auktion. Om vi inte är felunderrättade nedbrann den s. k. "hyttan"
vid branden 1890.
Sedan dess har platsen legat oanvänd, sånär
som på att den utnyttjats till sommarbete för ägarens kreatur.
Ett gott stycke norrom Sandnäs har Nykarlebynejdens Folkhälsoorganisation
redan sin koloni på en lika idealisk plats vid Roparsand. En och annan sommarstuga
har även under senaste tiden uppförts längs Vexala västkust.
Med glädje kan vi således nu konstatera att hela kustremsan småningom
blir utnyttjad.
Ref. |