Utdrag ur

När ryssen kom i landet
Folkets sägner om finska kriget

av

Olle Spring

[Källa: Finlands svenska folkdiktning II Sägner, 2. Historiska sägner. 1924 (SLSS 174) av V.E.V. Wessman.]

1041. Striden vid Jutas. Under slaget vid Jutas stodo svenskarna vid Jutasbacken och ryssarna vid Gasängsbacken. Där sköto svenskarna ihjäl mycket ryssar, som fingo bli där och ruttna och lukta illa. Därför började finnarna kalla backen för Haisubacken eller Haisumäki. (Jeppo)

1043. Sårad ryss får vård. Inte långt från Jutas ligger Haralds. En ryss kom blödande in i stugan på Haralds. Värdinnan gav honom vatten att dricka och band en trasa om benet på honom. Husbonden, som var soldat, hade två och en halv månad förut på midsommardagen blivit skjuten av ryssarna i staden. (Nykarleby)

1045. Rysskaptenens värja. Vid Isakas for ryska hären med färjan över ån från västra sidan till östra, och då fällde kaptenen sin värja i vattnet och fick inte upp den. Men man visste, att morfar kunde dyka, och kom hit efter pojken, som då var omkring tretton år gammal. Han följde med dem, och så tog han en sten i var hand och släppte sig från färjan i ån och fick tag i värjan och kom upp med den. Han fick sedan bra betalt för besväret. (Ytterjeppo)

1048. Uppbränd bro. Då svenskarna började köra ryssarna tillbaka, brände ryssarna upp Storbron i staden, Johannedagen medan folket var i kyrkan. När svenskarna kommo, fingo de fara över ån i båtar eller vada över. Så gjorde Döbeln också och förkylde sig och låg sedan sjuk i gården nära bron vid Döbelns gränd. (Nykarleby)

1051. Ryssarna välkomnas. När ryssarna tågade in i Nykarleby, tog en garvargesäll emot dem med följande sång:

”Nu ha vi seger vunnit,
och raska gossar träder in,
och Finland hörer ryssen till”.

Ryssarna gjorde ändå ingenting åt honom. (Nykarleby)

1052. Harmen över återtåget. Döbeln och Klingspor vart trätande, då Klingspor tågade undan och lämnade Döbeln att möta ryssen bara med litet folk. På Nykarleby prostgård tänkte Döbeln i förargelsen sticka värjan i Klingspor, men prosten började bedja för honom. Soldaterna gräto, då de måste gå undan. (Jeppo)