Minnesbilder. 50 arbeten i skrapteknik med tillhörande text av Yngve Still

32. Fiskeläge

Bilden är från Grisselöns fiskeläge utanför Nykarleby och är gjord efter ett fotografi, som jag tog på 50-talet. Vi kan se stugorna, där man bodde under fångstperioderna, samt bodarna, där man förvarade olika slag av redskap. På land låg de tjärade fiskebåtarna uppdragna.
     Kusten i den österbottniska skärgården är ofta mycket stenig och långgrund och därför gällde det att se upp för stenar, när man tog sig i land.

33. Fågelskär

Skärgården hade alltid sin tjusning. Under somrarna kunde man njuta av sol och vatten, under höstarna imponeras av vågorna, som slog upp mot de blankslipade klipporna och grynnorna, under vintrarna åka skidor eller sparkstötting på de milsvida isarna och under vårarna uppleva den uppvaknande naturen med smältande isar och flyttfåglarnas ankomst.
     För oss fyra bröder utgjorde fågellivet; såväl till lands som sjöss, en aldrig sinande källa till avkoppling och vederkvickelse. Snabbt lärde vi känna alla de arter av fåglar som häckade i vår omgivning samt deras bon och ägg.
     I synnerhet på fågelskären i det yttre havsbandet vimlade det av fåglar, framför allt måsar och tärnor av olika slag. Där var fågellivet som mest imponerande.

34. Fiskgjusboet

Under 50-talet var rovfåglarna betydligt vanligare än nu. Fiskgjusarna häckade allmänt vid våra kuster. Ibland kunde de bygga bo sitt bo på någon vindpiskad holme i en knotig tall, men oftast häckade de på fastlandet, kanske kilometertal från havet i någon hög fura. Av de mindre rovfåglarna var tornfalken och lärkfalken mycket allmänna i mina hemtrakter. Vanligen häckade de i något gammalt kråkbo.
     Pilgrimsfalken har jag sett häcka endast en gång. En tidig försommardag, när vi skulle besöka ett gammalt känt ställe, där fiskgjusen hade sitt bo, hade pilgrimsfalken, som själv inte bygger bo, tagit det väldiga gamla fiskgjusboet i besittning. Vad som hände sen, när fiskgjusarna återvände från sin flyttning, vet jag inte.

35. Utsikt

Bilden föreställer en utsikt från den lilla ön Loppan, där den anrika segelföreningen SS Ägir, grundad 1884, hade sin segelpaviljong. Härifrån startade alla kappseglingar. Här höll man prisutdelningar och här ordnades ibland på höstkvällarna danser.
     På bilden ser det stämningsfullt ut medan det skymmer. Vem flickan är, vem pojken är och vad de tänker får var och en själv fundera ut.

[36—39 handlar inte om Nykarleby.]

39. Bron

Denna bild har jag gjort efter ett fotografi, som jag tog 1955, innan jag flyttade bort från Nykarleby. I bakgrunden ser vi det gamla bryggeriet och kvarnen. De finns inte mera. Endast bron över älven finns kvar. Där brukade de modigaste av pojkarna gå och balansera på räcket, när de gick till skolan.
     Om denna bro har Ernst V. Knape skrivit dikten ”Ant han dansa med mig”.

Ant han dansa med mej!
Ant han dansa med mej!
Ant han ville ändå inte ha mej.
Dansen gick på bron ock ljus var natten,
forsens skum flöt bort på älvens vatten.

Minnesbilder. 50 arbeten i skrapteknik med tillhörande text av Yngve Still.

SLUT
(på de avsnitt som handlar om Nykarleby)

(Inf. 2007-04-07, rev. 2011-04-24.)