— — —

För att handha större delen av de uppgifter som tidigare ankom på regeringen inrättades 1944 en kyrkostyrelse (se d.o.) och förstärkta biskopsmötet, ett av kyrkomötet tillsatt utskott, som bl.a. hade till uppgift att utse ledamöterna av kyrkostyrelsen och övervaka dess verksamhet samt att mellan kyrkomötena avgöra sådana ärenden som inte tålde uppskov, men inte heller motiverade sammankallande av extraordinarie kyrkomöte. Sedan detta organ avskaffats 1973, har biskopsmötet (se d.o.) fått ökad betydelse, bl.a. som beredningsinstans och genom sin rätt att göra framställningar till kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Den senare förvaltar även kyrkans centralfond. gr. 1941, till vilken varje lokalförsamling betalar en viss del av sina uttaxerade intäkter. Ur centralfonden, vars tillgångar används enligt vad kyrkomötet besluter, beviljas understöd till församlingar med svag ekonomi, erläggs prästers och andra kyrkliga tjänstemäns pensioner och familjepensioner samt anslag till organ som bedriver en för hela kyrkan gemensam verksamhet.

— — —