lagsaga, beteckning för lagmannens (se d.o.) ämbetsområde, i äldsta tid motsvarande de svenska landen (landskapen). Finland utgjorde först en l., men delades 1435 i två, Norrfinne och Söderfinne, med Aura å som gräns. En karelsk lagsaga bildades 1578, och 1776 delades Söderfinne och Norrfinne l., varvid fyra l. uppkom: Norrfinne (Åbo och Björneborgs), Österbottens (Vasa och Uleå), Nylands och Tavastehus samt Kymmene. Lagmansinstitutionen avskaffades 1868, och då upplöstes även l.