Många frågor om Jakob Rijf besvaras i Stockholms stadsarkiv

Stockholms stadsarkiv bevarar Kungsholms församlings ekonomiska räkenskaper. Materialet omfattar inbundna bokföringsböcker jämte verifikationer och andra handlingar vilka direkt berör församlingens ekonomi. Materialet är fortlöpande och dokumenterar Jacob Rijfs verksamhet i församlingen under en tidrymd av 10 år, med början 1799 till och med hans sista levnadsår 1808.

Den 19 mars 1799 öppnades ett speciellt konto i bokföringen benämnt:

"Förskott på förväntade Stamboks Medel till Nya Torn Byggnaden, som, då de inflyta, bör Kyrko Cassan ersättas".

Den första utbetalningen gäller Jacob Rijfs tvenne ritningar och modell till kyrktornet. Räkningen är väl bevarad och lyder:

"Kongsholms Kyrka——Debet

Martii 19 1799 An förfärdigat 2ne ritningar och en modell till Torn på Kongsholms Kyrka och därföre bekommit ett arfvode av RD 18:—.—. Summa RD 18:—.—.

Betalt som qvitterat af Stockholm ut supra Jacob Rijf

Accepteras Stockholm

M. Lehnberg Jacob Westin

Efter dessa fynd frågar man sig: Varför vidtog icke byggandet av tornet omedelbart? En annan frågeställning är: Vem beordrade Jacob Rijf att rita och planera för den sedan länge önskade tornbyggnaden? Urkund nr 179 från Westinska arkivet i Uppsala universitetsbibliotek.

"Wi Gustaf Adolph med Guds Nåde, Sveriges, o Götes och Wändes Konung etc. etc. Arfvinge till Danmark och Norrige, Hertig till Schlessvig Hollstein etc. etc. Göre veterligt: Det hos Oss har Kyrko Rådet vid Ulrica Eleonora Församling i Stockholm i underdånighet anhållit att till verkställande af en Tornbyggnad å Kyrkan och andre dess allmänna behof, få igenom Stambok öfver hela Riket insamla hvad frikostiga Medborgare dertill villja sammanskjuta; Och som Wårt öfver Ståthållare Embete och Consistorium i samma Stad bestyrkt, så wäl Församlingens oförmögenhet att kunna werkställa den nödigt fundna Tornbyggnaden, som Kyrkans medellösa tillstånd, men flerfalldige behov, Wi i betraktande häraf med flere förekomne serskilde och bevekande skäl, medels dette Wårt öppa Bref, Nådeligen hefva funnit och tillagt Ulrica Eleonora eller Kungsholms församlingfrihet och tillstånd, att genom Stambok till förberörda ändamål frivillige sammanskott öfver hela Riket insamla. Det alle, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafver Wi detta med Egen hand underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.

Haga Slott den 4 juni 1799

Gustaf Adolph

M. Rosenblad".

Första frågan jag ställde här ovan är väl härmed väsentligt besvarad. Församlingens mångahanda behov och medellösa tillstånd omöjliggjorde byggandet av tornet tillsvidare.

Den andra frågeställningen — vem som beordrat Jacob Rijf att rita och planera — är svår att exakt besvara i avsaknad av direkta urkunder härom. Jacob Westin är med i bilden redan här, när tornräkningen accepterades för betalning. En sådan förmodan torde kunna uttalas, att Westin även här gick händelserna i förväg. Församlingen vidtog nu omedelbara åtgärder för att organisera den nämnda "Stamboks-insamlingen". Redan den 4 september 1799 sändes första paketet stamböcker till Malmö genom Jens Åkerman. Mattias Gienman förde stambokspaket till Åbo den 6 september och B. Carpeus den 15 september till Borgå. Före oktober månads utgång hade 16 paket stamböcker distribuerats med namngivna personer till församlingarna via respektive biskopsstift. Antalet böcker i paketen är icke angivet. Redovisningen över influtna "Stamboksmedel" för åren 1799 t.o.m. 1805 utgör Summa RD RGs 1.181:41.5.

Den 9 mars 1804 noteras enligt samma ekonomiska utdrag, utbetalning RD 30:—.—.

"Till Kgl. Conducteuren och Leutnanten Pehr Wilhelm Palmroth för Designation och ritning till tornbyggnad å Kungsholms kyrka". Kyrktornet byggdes sedan efter denna ritning. Av redovisningen framgår, att Palmroth utkvitterade arvodet jämte 6 % ränta först den 18 oktober 1806. Totala utbetalningen utgör då RD 33:11.4.

Vid allmänna sockenstämman den 29 juni 1806 fattades ett enhälligt beslut att antaga Palmroths tornförslag till utförande. Beslutet underställdes Kgl. Maj:t för godkännande.

Bildhuggaren Eric Cainbergs relief av Jacob Rijf formad 1799.

Kyrkobyggmästaren Jacob Rijf utnämndes till länsbyggmästare i Västerbotten den 28 juni 1784. Utnämningen innebar, att Jacob Rijf i allmänhet skulle "se över" de norrländska medeltida kyrkorna och komma med förslag till åtgärder.

Urkund nr 181 från Westinska arkivet i Uppsala Universitetsbibliotek.

"Gustaf Adolph med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Wendes Konung etc. etc. Arvfurste till Danmark och Norrige, Hertig till Schlesvig Holstein etc. etc. Wår ynnest och Nådiga bevågenhet med Gud Alsmägtig, Troman och öfver Ståthållare! Som Wi uppå Ulrica Eleonora eller Kongs-holms församlings underdåniga anhållan, funnit för godt gilla hos följande ritning til nämnde församlings kyrktorn, som är enligt, med Herr Kongl. Rådet Grefve Tessins författade Hufvud Desein till denna kyrka och dess torn, så hafven I at berörde ritning Vederbörande tilställa för at Giva til efterrättelse vid Byggnadens verkställande. Vi bifalla Eder Gud Alsmägtig Nådeligen. Högqvarteret Greifswald den 15 Augusti 1806.

Enligt Kongl. Maijst Egit Höga Beslut Under Hans Kongl. Majst Wår Alernådigste Konungs och Herres frånvaro

Dess tilförordnade Regering.

Maurits Klingspor
General Adj. f. Armén

S. af Ugglas I. Ehrenheim

Gust. Lagerbjelke

M. Rosenblad".

Jag har tidigare påpekat: "Ehuru ritningen godkändes som ovan framgår, förflyter hela året 1807, utan att något av intresse för tornbygget kunnat spåras". Den första åtgärden sker i januari 1808, då ett andra specialkonto i bokföringen upprättas nämligen:

"Tornbyggnads Omkostningar".

Under nämnda rubrik bokfördes de stora inköpen av materiel, vissa större arbeten att färdigställa materialen samt Jacob Rijfs månatliga förskott. Från den 10 januari 1808 till den 31 december 1808 finns 10 st Kreditposter noterade till ett belopp av RD 909:17.10. Bokföringsposterna talar ett språk för sig, då det inköpta byggnadsmaterialet direkt adresseras till tornbyggnaden såsom:

"Bjälkars uppbilning, Ribbor till Kyrk Tornets ställningar, 49 1/2 Läster Kalk, 28.000 Murtegel" och den 17 december 1808: "Byggmästaren Jacob Rijf bekommit som förskott på Torn-byggnaden RD 300:—.—."

Garvaråldermannen, Captenen Jacob Westin — Kyrkovärd och församlingens kreditgivare — hade således själv månatligen utbetalat förskottsbeloppen. Full visshet har nu erhållits i denna viktiga detalj! I Byggnads-Contraktet av den 4 oktober 1808, Punkt 5 heter det såhär:

"För allt detta Arbete fordrar och betingar jag mig af Kungsholms Kyrko Råd i Ett för Allt en Betalnings Summa af Två Tusende Riks Dr Banco, varaf jag varje månad uppbär förskott, allt efter som Arbetet fortsattes." Redan den sistnämnda stipulationen borde ha varit nog som fakta i affären.

De förväntade Stamboks-insamlingarna gav icke det ekonomiska stöd Ulrica Eleonora församling hade hoppats på.

Enligt Kgl. Maijst. Resolution given den 31 augusti 1804 ställdes även avgifterna till "Fattighuset" på 10 år till församlingens disposition. Denna förmån gällde således till 1814 och prolongerades för så lång tid som kyrkans skuld sådant kan fordra.

Enligt Sockenstämmans protokoll av den 15 april 1810 framgår bl.a. att församlingen, trots ovannämnda stödåtgärder, nödgats

"fördjupa sig i en stor skuld vid Tom Byggnadens fullbordande". Till detta bidrog: "Arbeten med gamla Kyrkmuren, Jernplåttakets förbättring, samt de förmörkade Fönstrens omläggning, vilka vida översteg uppgjorda kostnadsförslag. Kyrkans egna tillgångar är förbrukade och en Capital-Gäld af nära 7.000 RDBco, jämte årlig ränta skall gottgöras. Kyrkans intrader är otillräckliga i en församling, som efter senaste mantalsskrivning 1808 — inberäknade Gardister och Stadssoldater i Casserne, samt allehanda folk av Finska, Tyska och Catholska Församlingarne här boende och skrevne, ej uppgick till 2.300 innevånare".

"Denna inom Residenset minsta och svagaste församling, dock med de största och folkrikaste tävlande i Nit och Välvilja för det Herrens hus och den Helgedom, som den fromme och välgjörande Sveriges konung Glorvördigast i Åminn Karl XI genom en evigt oförgätlig Kongl. Nåd och Frikostighet åt Församlingen beredt".

Nyckeln till kännedomen om Jacob Rijfs begravning ligger i det faktum att församlingen inköpt 40 st talgljus. Handlanden Anders Åman debiterade församlingen, Ulrica Eleonora Kyrka sålunda:

"Levererat för Byggmästare Rijfs begravnings rekning
Jan. 6 1809 An 40 st. Talg Lius å —:2.— RD1:32.—.
Betalt qvitteras
Stockholm 20 jan. 1809
And. Åman

Accepteras till Betalning Kongsh. d:8 Feb. l809

F. Wittingh Olof Schvan".

Några kostnader för gravöppning, hyra av bärremmar, sänkning av kista har väl knappast vållat församlingen besvär, men är ju ytterst intressanta, då hela begravningen skett utan avgifter.

Däremot är dottern Margaretha Rijf-Cantlins begravning markerad till den främsta delen av kyrkogårdens gravmark. Räkningen härför lyder:

"Det behagade Kyrkvärden Herr Jacob Westin emottaga R:dal 1: Skill 14. För Byggmästaren Johan Cantlins Hustrus Graf å Högjord 1:—.—. Listerne —:24.—. Banco RD 1:24—

Stockholm den 5 april 1809
F. Wittingh Olof Schvan".

Eftersom ingen ordentlig gravbok finnes, kan man icke utläsa, men möjligen gissa, att alla de tre av släkten Rijf fått gemensam gravplats invid kyrkans nordöstra hörn. Platsen torde vara där sakristian utbyggdes år 1820. Man kan klart skilja de båda förrättningarna. Margaretha Cantlin har jordats efter den allmänna seden, jordfästs vid graven, eller möjligen i bisättningsrummet vid södra trappan. Kyrkolagens Kap. XVIII §:6 stadgade: "Om Lijket begrafwdes på Kyrkiogården, så måste thet intet först bäras inn i Kyrckian".

Jacob Rijf och hans son Carl — ty de jordfästes samtidigt — skedde däremot i kyrkans kor. Enär jordfästningen skedde en helgdag — Trettondagen — skulle så tillgå, att kistorna före högmässan placerades i gången nedanför predikstolen. Jordfästningen hölls mellan gudstjänsterna. Högmässan kl. 10—12 och aftonsången 5-tiden. Men dock så, att tiderna för gudstjänsterna icke blev förskjutna — allt enligt angiven lag. Detta innebar att förrättningen ägde rum under den ljusaste delen av dagen. Detta till trots har församlingen för begravningen inköpt 40 st. ljus, vilka alltså icke i första hand uppsatts för belysningsändamål, utan för solennitetens skull.

Församlingens kyrkoherde Fredrik Wittingh förrättade troligen jordfästningen, men ingenting är sagt därom.

Denna kyrkoherde Wittingh hade utgett bl.a. S:t. Jacob-Johannes församlingars minnen. Vissa förväntningar kan därför ställas på att manuskript av hans hand förvaras i Riksarkivet eller Stadsarkivet. Tyvärr har försöken i sistnämnda arkiv tillsvidare varit negativa.

En predikosamling av kyrkoherden — eller ett griftetal över Jacob Rijf är väl en djärv dröm — men det vore oerhört värdefullt, om en sådan urkund kunde framletas!