Brobestyr för sockenstämman i Nykarleby

Allt möjligt flyter upp då man gräver i arkiv. Detta månde då vara bron som byggdes 1806? Mängden sten på Kyrkobys andel, kan det röra sig om ca 500 kbm sten och stockar, nästan 400 st på längder mellam 6 och 12 meter! Hur mycket bidrog Munsala med, — och staden/ församlingen? Brofästena är ju enormt stora, även med dagens ögon, och sen de två brokistorna.


År 1804, Martii den 15,

sammanträde Kyrkoby Byamän uti Bya Råd, hvarvid woro närvarande, Kyrkoherden Mathesius, åldermannen Erik Thomaeson Ohls, och de flästa wederbörande. Ändamålet af sammankomsten woro at granska uträkningar som af herr Landsfiskalen Kjöpingson blifwit upprättat öfver erforderlig Sten och Ståckar till Bro Bygnad öfver Nykarleby Elf (enligt byggmästarRijfs uppgift) af samma uträkning som woro underskrifven den 28 Februari, sistlidna, befanns at på Kyrkoby, som består af circa 16 mantal, belöper sig 770 kubik alnar Gråsten och 368 ståckar ifrån 10 til 20 alnar långa.
     Utom det at Byamännen ansogo detta ofvannämnda antal af Stenar och Ståckar wara alt för mycket tiltaget kunde hvar och en finna at det nu mera är alldeles omöjligt för dem at framskussas hvad här fordras, men såvid xxxxx är i dageligit tiltagande. Stenars och Ståckars framskujtsande måste sålunda lemnas til en tjenligare tid, och hvarom i en allmän Sockenstämma bör öfverenskommas, med samma som til Bro Byggnaden hörer.

Erik Thoma´son Ohls
ålderman

 


Förvånande är varför en så här omfattande reparation behövs för Storbron något år efter den blivit färdig — eller blev den? Nu förnyas den. Fånghuset jag inte hört om tidigare flyttas till Domarbacka och då slipper man se spöpålen. Var månne exakta platsen för påle och hus fanns? Och stadens andel av brokostnaderna — 1/3 endast. Vuokoski hörde till Nykarleby socken då ännu!
     Nånting "mysko" är det med brobyggandet. En tredjedel av bron brinner midsommar 1808, repareras snabbt — två provisoriska broar byggs. Den reparerade bron förstörs efter slaget vid Oravais för att ge mer tidsutrymme för reträtten. Vad händer sen? 1817 invigs bron med stora festligheter. Och strax efter är bron i så bedrövligt skick att den kräver omfattande reparation.
     Vad sysslade de berömda österbottniska timmermännen med egentligen?

Det kom att skrivas många protokoll innan bron var färdigbyggd.  Denna byastämma, där man tog del av byggmästare Rijfs uppgifter om brons materialåtgång och ansåg den, som var vanligt, att man fått en alldeles för stor andel att svara för. Projektets storlek kan man ana sig till, då denna mängd var enbart Kyrkobys andel. Härtill skall ännu läggas stadens, Munsalas och Jeppos andelar för att få en uppfattning av åtgången på byggnadsmaterial.

Ortografin är tidstypiskt vacklande. Den tyska förebilden att substantiven skrivs med versal, används konsekvent.


3 juli 1815

hade Rådman Kerrman enligt handelsbok lagt åt länsman spik för 6 riksdaler 24 skilling riksgäld för provisorisk bro över älven.
Sockenmännen godkände till betalning.



8 apr. 1821

Till förekommande av den skada det ifrån det å västra sidan om denna stads älv belägna höga till nya bron stötande berg beständigt nedflytande vatten åstadkommer, varav själva taket å bron fördärvas, beslöt sockennämnden att till vattnets avledande därifrån inrätta en trumma tvärs över vägen samt 3 järnplåtar uppköpas för att av dem inrätta nödiga rännor för vattnet.



10 aug. 1824

Borgmästare Calamnius inställde sig vid sockenstämman och upplyste att socknens fånghus vore placerat på stadens mark, å västra sidan om älven, nära intill stora vägen och bron och vilket med den derinvid uppförda avstraffningspålen gör för varje resande ett mindre behagligt intryck, yrkade på bortflyttning.
     Socknemännen lovade verkställa det med sista vinterföret.



8 okt. 1826

I närvaro av stadens ombud, Borgmästare Calamnius och de tillstädeskomna sockenmännen företog frågan angående tiden och sättet för s.k. Storbrons reparerande.
     Nytt lock måste inläggas. Varje mantal med stadens 5 11/12 dels mantal inberäknade — ge 1 tolft 9 aln. långd., 8 tum breda och 3 tum tjocka fullkantade plankor av gran, vilka särskilt av varje byalag på stället levereras, granskas av byggmästare eller utsedd person. Anders Hints från Soklot skulle i Jakobstad upptinga 1000 st. 5 tums, 500 st. 6 tums spik. Uträkning å plankor av sockenskrivaren. Framdeles bestäms huruvida arbetet bör verkställas antingen genom vissa antagna ständiga arbetare eller genom dagsverken från socknen.



23 dec. 1826

Frågan om stockars anskaffande till Storbron och till Tingshuset för reparationer överenskommo, att de stockar som behövdes för Storbron skall fördelas på moderkyrkoförsamlingen, de som behövdes till tingshuset på Munsala kapellförsamling ifall antalet icke bliver mycket skiljaktigt. Nävret och 2 tolfter, 7 alnar långa och 1 tum tjocka — granbräder som fordras till Storbron jämte 1000 5 tums och 500 6 tums spik uppköpas.

     Till Storbron anskaffar
     Moderkyrkans län 37 st. 3 fots stockar
     Nykarleby stad 3 st
                    Summa 40 st.



18 mars 1827

Frågan om reparation av Storbron.
     De s.k. spännarna eller sjelva stödstockarna voro delvis angripna. Borde insättas av furu i stället för gran. Borde vara 28 st, finnas ej häromkring, måste anskaffas från längre håll.
     Häradsdomare Yrjäs vidtalades att accordera med sina grannar Soklot boarna, som för närvarande vistas i Cortane [Kuortane] socken och fäller varjehanda träd till avsalu, att åtaga sig leveransen av dessa 28 stockar, som borde vara 10 alnar långa och 13 tum i lilländan eller 10 tum i fyrkant, samt vid inträffande vårflod låta nedflöta dem hit med mot överenskommande skälig ersättning.

Storbron: 36 famnar eller 108 alnar lång, 5 famnar 4 fot eller 17 alnar bred vartill fordras 51 tolfter 9 alnar långa 8 tums breda plankor.



[Storbron från sydväst i juli 2005.
Foto: F. L.]



20 jan 1828
(länsmannen närvarande, ej prosten)

Bestämdes om reparationsarbetet på Storbron. Borgmästare Calamnius närvarande som ombud för staden. Arbetet börjar 5 febr. om morgonen. Tecken till arbete gives under hela tiden med kyrkklockan. Inspektor Josef Werfving är byggmästare, dagspenning 2 riksdaler. Werfving finge antaga en qvartersman av de blivande arbetarna, som bleve ansvarig för verktygen. Arbetare: 20 man om dagen från socknen, utom Vuokoski, emot erhållande av 36 skilling (Rsk) för dagen då de sig själva kosthålla. Var och en försedd med följande verktyg: 1 tälgyxa, 1 huggyxa, 1 oxhyvel, 1 handhyvel, 1 falshyvel, 1 navare, för nr 1 och 2 bultjärn, 1 navare för 5 tums spik, 1 handsåg.
     Sockenskrivaren anstaltar om spik från Kimo bruk. En slipsten köpes. Arbetarna har gemensamt 8 stycken järnstänger, 6 spadar, en klitlina [snörslå] och huggjärn.
     Till ställningsvirke 50 st. stockar. Uträkning skyndsamt av sockenskrivaren för byalagen av arbetare, verktyg, stockar som framskaffas förrän arbetet börjas.



16 mars 1828

Plankor och spikar blivit över vid Storbrons reparation. #Sockenmännen ansågo, att om ej de tvenne lådor spik, som blivit över, kunde med någon förmån eller samma pris som de kostat säljas till någon av stadens handlande, som för närvarande hava fartygsbyggnad, skulle de jämte plankorna förvaras i Sockenstugan till framtida behov.



18 maj 1828

Angående vägens planering vid ändarna av den s.k. Storbron överenskom socknemännen att dessa ställen skulle, för bättre bestånd i framtiden helt och hållet stenläggas. 2 ½ lass sten och 2 lass sand skulle från vart mantal i Socknen framskaffas.
     Onsdagen den 21 dennes skulle Munsala kappell framföra deras andel, dagen därpå moderkyrkolänet, fredagen Vuokoski byamän.
Stenläggningen börjar 28 dennes, som är 4 dag pingst. Munsala kappell lämnar 4 man, Moderkyrkolänet 4 man och vara försedda med tjänliga arbetsverktyg. Nykarleby stad lämnar 1 man som deltager och undervisar de övriga arbetarna huru och på vad sätt detta arbete bör göras, så att det blir rätt och ordentligt gjort.



22 mars 1829

Socknemännen förklarade sig villiga att nu i vår vid islossningen, en man från mantalet om så behöves, infinna sig på befallningsmans kallelse vid Raiibacken uti Kyrkoby för att öppna isen till vattnets friare avlopp, befarad olycka för Storbron skulle avvärjas.


Lars Pensar digitaliserade, tillhandahöll och kommenterade


Läs mer:
Storbron i kapitlet Fakta.
(Inf. 2007-12-02, rev. 2011-05-29.)