Källbackgatan 2.
Ja er en Kokkolabo som ha vaali deportera ti Nykaabi. Till Nykaabis försvar får ja ju säj et he sku ha kuna gaa riktigt göulåt. He var nära att ja sku ha byrja boo i Jakobstad.
Tå jag av födsel och ohejdad vana er en äkta Karlebybo så vila ja ju missioner om Piiskan-Paavo hi ti kulturens mörker i Nykaabi.
Nykaabi-båna sko få sii en rittian Piiskan-Paavo!
Jag klääd ut me ti Paavo. Wentins Jaakos gambel ryysskoljare på hövå, näver skråbock fyri ansikte och en blårävs-rumppå ti stjäddji (vi är ju äntå i Nykaabi). En gambelan fårstjinsfälld som ja hitta på Juthbacka-markna i hööstas fick vara kappå. Ja var fäädi ti byri missioner.
Rej vi Brostugo-backa mööt jag första bååne. Men tå jag sko ga fram ti ungji så byrja e pyyl.
”– Mamm, mamm, eit fåår som ha jeti in räääv!” skväkt undji och sprang undan allt va e orka.
”– It tråor ja e it” sa undjis mamma som kom imot å skåda styggt på me.
”– E i nain som a klääd ut si?”
”– Hö!” sa ja.
Ja måsta ju återupprätt naasårts heder för Paavo.
”– Ja er Piiskan-Paavo. Å om int bååna er snäll så komber e me gränrise på röve!” sa ja.
Tå byrja mamma pyyl hon å! Hon to tag i båne siin och sprang iväg.
Jag tyckt att ja sko borda förklar fö mamman va e handlar om så ja försöka spring baket. Men tå sprang on bara fortari och roopa:
”– Jag ska ring poliisin!”
Jyst tå så stoppla ja i fårstjinsfällde och full rakolang. Tå ja kom opp på föötre så var både undji och mamma fösvunni.
Ja tyckt et he va bäst ti hitt na aader ti opplys om Piiskan-Paavo traditionen så ja byrja ga in mot stan. Vi Rummelbacka bruka e jämt vara na båna och leik. Så tii for ja.
Ter fanns he båna hu mytji som helst! Å int va di naa redd. Ti byrja roop och kasta snöbolla på me. Nu byrja e sii ut fö naa! Ja nappa tag i fösta bästa båne som kom tillräkligt nära och roopa åt tömde aader et:
”– Så dee gaar e om man er viderveedi just fyri Jul!”
Ja la pyrvile å ligg yvi knä och rappa några tag me gränriise.
Nå nu var e bara ein cembra-tall grein så ja hadd fått mee me så int to ju he tess såårt. Och pyrvile i famne hadd ju ein Enstex-haalar på se, så han känd int naa åv riise.
Men skreik djor an. Han vaalt no kanstji liiti rädd.
Mitt i allt he min missionerase så byrja ja hör polisbilstjutona. Och barnträdgårdslärara kom springand. Ja tyckt et he var passlit ti ta ein paus och förklar liiti bakgrunde ti hitt tradition som ja försöka sprid. Tå ja släppt undji som ja had i famne så såå ja et han var allt bloodå!
Nå, he var ju ja som hadd byrja blöd näsablode tå ja ståpla åkull. Å he näsablode hadd ju runni å stritta yvi allt, så båne såå ju ut som ein slakta’n julgris.
He såå mytji verr ut en e var!
Saan djik allt kolkko haståt! Barnträdgårdstanttona slängd se yvi me och strax baket kom poliisa och slängd se tii påå i sama bröjte. Enda som ja minns baket he var att polisa sa na om:
”– Saakelis pervo. Vänt bara tå vi kommer ti kamarn!”
Nu siter ja jer i butka i Jakobstad. Ja veit int va som e verr. Ti siti jer in me polisa som gar förbi döre och viskar:
”– Vänt bara tå e vaar mörkt!” Ellder ti vaal utsläppt? He staar en hela dråsa me Nykaabi-boa jer utanfyri och väntar.
Ti siir int ut som om di sko vänt på Jule int!
Sko naan kona koma hii, taan norrifrån, och förklar hitt fö döm?
Snälla!??!
Ja er ju entå lärar och sko måst tibaks ti skola baket nyåre!
God jul på er nu tå husåhelst!
|