Vykort (se V y), en sorts till kortare skriftliga hälsningar t.ex. under resor eller välönskningar vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort med ena sidan upptagen af okolorerad eller färglagd bildlig framställning, såsom landskaps- eller och stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och blomstermotiv e. d. i oöfverskådlig mångfald. Redan på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v., men fick ej postal utstyrsel och giltighet förrän efter 1870 (se B r e f k o r t). Ljustryckets allmänna användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt uppsving inom vykortsindustrien; därbredvid ha autotypi, fotografi, trefärgstryck m. m. åstadkommit goda resultat. Tillverkningen och postbefordringen af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det att deras bilder sprida kännedom om olika orter och länder. På brefkort med vyer plägar adressidans vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden.
Brefkort, en af en postförvaltning å kartong utfärdad och med franko-stämpel försedd blankett, som befordras till lägre pris än vanligt brefporto och är afsedd att innehålla kortare meddelanden, som ej behöfva hemlighållas. Till brefkort få emellertid äfven, under vissa förbehåll, begagnas andra blanketter än de, som af postverken för sådant ändamål tillhandahållas. Äran af brefkortens uppfinning tillkommer tvifvelsutan den tyske postreformatorn Heinrich von Stephan, som år 1865 väckte för slag om sådanas införande i posttrafiken. Emellertid blef detta nya slags korrespondens-förmedlare icke då, ej heller först inom Tyskland, taget i bruk. Helt och hållet — efter hvad numera visats — i ovetenhet om Stephans förslag tog år 1869 en icke-fackman i österrike, professor Emanuel Herrmann vid theresianska militärakademien i Wiener-Neustadt, initiativet till denna reform genom att i en tidningsuppsats framhålla den stora nyttan för allmänheten af ett dylikt meddelelsemedel. I Österrike vann reformen så godt som omedelbart insteg, och man tog där steget fullt ut genom att genast åsätta brefkorten ett billigare porto än brefven. Icke så inom Nordtyska förbundet, där brefkorten infördes i rörelsen 1 juli 1870. Icke heller annorstädes blef i början, annat än undantagsvis, portonedsättning för brefkort medgifven. Inom Sverige infördes brefkorten med ingången af år 1872 och drogo i början samma porto som brefven. Först från 1 jan. 1877 sänktes portot för de inländska brefkorten till halfva brefportot. I den internationella samfärdseln var denna portonedsättning redan i sammanhang med världspostföreningens stiftande genomförd. — En alldeles säregen art af brefkorten utgöra de s. k. v y k o r t e n.
Som dessas uppfinnare nämnes en bokhandlare och boktryckare A. Schwartz
i Oldenburg, hvilken redan 16 juli 1870 — således endast ett
par veckor efter brefkortens utsläppande i rörelsen inom Nordtyska
förbundets område — aflämnade till postbefordran
det första med en (för öfrigt mycket primitiv) åtryckt
teckning försedda brefkortet. Vykorten hafva sedan efter hand ernått
en alldeles enorm användning inom jordens alla med ordnadt postväsen
försedda länder, och deras årliga frekvens har numera
sprungit upp till milliarder. Dock tyda åtskilliga tecken därpå,
att detta egendomliga utskott på den egentliga poströrelsen,
i mångt och mycket en modesak, snart nog torde befinna sig på
återgång. R. L-n. [Lundgren R. G. F, aktuarie i K generalpoststyrelsen.]
|
