DE HEMLÖSE

DE HEMLÖSE MUSIK FÖR ELDENS OFFER

På tjugondedagsafton 12 januari 1858 dansade barnen julen ut i Herrklubbens lokaliteter i Nykarleby när ropet skallade: ”Elden är lös!” I Nykarleby fanns bara elva gator, fem i en riktning, sex i den andra. I dessa trånga kvarter spred sig elden snabbt trots att staden var välrustad med brandstationer och handsprutor. Det brann hela natten till den 13 januari, och på morgonen kunde man konstatera att endast Sankta Birgitta kyrka från 1708 och några få andra hus hade skonats från förstörelse. Ett tusental personer, nästan hela stadens befolkning, blev husvilla, men ingen omkom i branden.

Bland de talrika insamlingar som ordnades till förmån för de utblottade Nykarlebyborna är Fredrik Pacius insats anmärkningsvärd. Redan den 17 mars kunde han uruppföra kantaten De Hemlöse för kör, orkester och solister. Texten skrevs av Fredrik Cygnaeus, i levnadsteckningen av Pacius dotterdotter Maria Collan-Beaurain (Fredrik Pacius, 1921) betecknad som ”Finlands kanske minst musikaliska skald”. Kantaten var slutnummer i ett program som också upptog symfonisatser av Mozart och delar av Händels Judas Maccabaeus. Enligt tidens praxis gick inkomsterna till Pacius själv när konserten inom kort gavs i repris.
Fredrik Cygnaeus text uppvisar onekligen en viss styvhet men har också sina förtjänster. ”Den hemlöst irrande skaran” uppträder som ett slags idée fixe, och Pacius ger  genomgående de orden samma dramatiska motiv. För att vara ett snabbt komponerat tillfällighetsverk gör kantaten ett övertygande intryck. Det är lätt att instämma med den recensent som Maria Collan-Beaurain citerar:

Ett djupt allvar genomgår detta stycke, flere partier äro af dyster färgläggning, men mellan dem frambryter lik en solstråle från höjden den sköna qvartetten med därtill hörande solopartier. Stycket slutar med ett pompöst maëstoso, och det hela kvarlämnar ett djupt gripande intryck.

Man kunde tillägga att solopartierna uppvisar en förvånansvärt djärv kromatik. Det ”pompösa maestosot” är en hymnartad slutkör, som lovsjunger ”Sionsborgen”, kyrkan som skonades från branden. Kantatens huvudtonart h moll övergår här i strålande dur, och Pacius visar sin suveräna förmåga att uppnå retorisk balans inom ramen för ett relativt kort verk.

Nykarleby, september 2010
Rabbe Forsman

Helsingfors Tidningar nr 20 den 13 mars1858.
Originalet på Digi - Nationalbibliotekets digitala samlingar.

SEGERSTAMKÖREN

År 2001 samlades en grupp sångarvänner I Ekenäs för att göra en skivinspelning. Det gällde ett urval sånger från Selim Segerstams VÅR SÅNGBOK. Resultatet blev en dubbel CD som fick namnet SJUNG TILLSAMMANS. Det här blev upptakten till en ny kör, SEGERSTAMKÖREN som grundades 2004 av körens dirigent Gunilla Josefsson. Det gällde då att uppmärksamma 100-årsminnet av föräldrarna Violas och Selims födelse och kören tog itu med sångspelet TONER STÅ UPP PÅ NYTT som handlade om kompositören, musikläraren och dirigenten Selim Segerstams liv. Föreställningar gavs i Nykarleby och Helsingfors. Selim gestaltades av Bo Kronqvist.

Följande år samarbetade kören med föreningen Österbottningar i Västnyland r.f. och uppförde Otto Anderssons ÖSTERBOTTNISKT BONDBRÖLLOP från 1906. Segerstamkören sjöng och föreningens medlemmar stod för talrollerna på dialekt. Alf Nybo svarade för orkestermusiken och lokala folkdansare ställde upp på föreställningarna i Nykarleby och Ekenäs.

Så var det dags att ta itu med en mångsidig nordisk körrepertoar. Siktet var inställt på en internationell körfestival i Venedig år 2007 – VENEZIA IN MUSICA. Det blev några oförglömliga dagar i anrika  Venedig. Visst var det en upplevelse att vara med i ett internationellt körliv och att dessutom bli uppskattad och som en av få utvalda körer få sjunga på slutkonserten. Venedig – vi minns dig !

Efter Venedig blev det hemmaplanen igen. Selim Segerstam hade skrivit en kantat till Vasa stads svenska folkskolors 75-års jubiléum år 1944 och den kantaten blev körens nästa projekt. Under år 2008 uppfördes kantaten i Tammerfors, Vasa och i Åbo under föreningsfestivalen. Solister var Katarina Kvarnström och Håkan Riska. Följande år stod Nykarleby i turen och då medverkade även sånggruppen VITRAÉ.

År 2009 kom sedan att innebära någonting helt annorlunda – VÅR KÖRVÄG GENOM LIVET – en kavalkad med körpärlor som dirigenten sammanställt från ett långt och innehållsrikt körliv. Det blev en revyliknande konsert på Tryckeriteatern i Karis där Bo Kronqvist medverkade och med  lättsam humor knöt samman storyn.

Sen då. Var det slut nu ? Nej ännu ett projekt skulle kören ta itu med – ett historiskt sådant. 1858 hade Nykarleby stad utsatts för en förödande brand där endast få byggnader skonades av eldens lågor. För att med konsertintäkter hjälpa dem som blivit hemlösa skrev Fredrik Pacius, samma år, en kantat DE HEMLÖSE – hade det berättats oss. En lång tids efterforskning gav slutligen resultat då manuskriptet hittades  i Nationalbiblioteket i Helsingfors. Svenska litteratursällskapets Paciusfond  bekostade sedan renskrivning och tryckning av kantaten.

I dag är Segerstamkören med solister redo att utföra DE HEMLÖSE – här i Sankta Birgitta kyrka – en av de få byggnader som skonades av elden år 1858. Kantaten har inte tidigare utförts i Nykarleby.

PACIUSKANTATEN

DE HEMLÖSE

Sankta Birgitta kyrka  i Nykarleby
Söndagen den 14 augusti 2011 kl. 16.00

Segerstamkören

Segerstamkören tackar de fonder och stiftelser som under åren gett ekonomiskt stöd för körens verksamhet.

Ett speciellt stort tack till Svenska litteratursällskapets Paciusfond som bekostat renskrivning och tryckning av kantaten DE HEMLÖSE samt till Svenska Kulturfonden och  Svensk-Österbottniska Samfundet som beviljat understöd för dagens konsert i Nykarleby.

Vi tackar också kulturbyrån i Nykarleby samt Nykarleby församling för gott samarbete.

Program med kantattext  10 euro

Allt material, d.v.s. körhäften,orkesterpartitur,stämhäften (allt renskrivet och tryckt i modernt utförande), inspelning ... etc. som tillhört Segerstamkören vad gäller kantaten DE HEMLÖSE – har i augusti 2012 överlåtits till Nykarleby stad och förvaras i deras arkiv. Kantaten var Segerstamkörens sista projekt.