Rannanjärvi
och Isontalon Antti
|
Postkort.
Ålder och förlag okända, men eftersom baksidan är uppdelad
i adress- och meddelandedel är det inte äldre än från omkring
1905. Baksidestrycket utgörs endast av ”POSTIKORTTI”, vilket tyder
på att kortet kan vara från 1920-talet. Tidigare stod det nästan
alltid ”Carte Postale”. Papperskvalitet och tryck pekar mot att det
är ännu yngre.
Verserna på
kortet:
Isontalon Antti ja Rannanjärvi
Ne jutteli kahden
kesken:
Tapa sinä Kauhavan ruma vallesmanni
Ja minä nain sen komean lesken.
Sitten
on piru sano Rannanjärvi,
Ettei se miestä pelkää;
Tervaskannolla vasten suuta
Ja teräksellä selkään.
Vaasan
veri ei vapise
Eikä Kauhavan rauta ruostu,
Niskasta kiinni ja puukolla selkään,
Jollei se muuten suostu.
Ei saa laulaa Rannanjärvestä,
Kun Rannanjärvi on kuollut.
Rannanjärven haudalle
On marmoripatsas tuotu.
Översättning specialgjord
för Nykarlebyvyer:
Isontalon
Antti ja Rannanjärvi
De språkade sinsemellan:
Dräp du
Kauhavas länsmansfuling
jag äktar hans stiliga änka
Nog
e de fan, sa´ Rannanjärvi
att han inte fruktar karlar;
Med
tjärved på käften ska han få
å sen med stålet
i ryggen.
Vasablodet det skälver ej,
och rosten flyr Kauhavastålet
Ett nackgrepp blott å kniven i ryggen,
om karlen inte annars ger
sig.
Sjunga får man ej om Rannanjärvi
för kompisen har
gått hädan.
Marmorstoden på graven hans
är redan
rest till hans minne
En dialektal variant med
fler verser:
Isotalon Antti ja Rannanjärvi
ne jutteli kahren kesken:
Tapa sinä Kauhavan ruma vallesmanni,
niin minä nain sen komian lesken.
Isotalon Antti oli
ensimmäinen
ja Rannanjärvi oli toinen
Pukkilan Jaska se Kauhavalla,
oli kolmas samanmoinen.
Sitten on piru, sanoi Rannanjärvi
jos
minä miestä pelkään
Tervas pampulla kuonon päälle,
ja teräksellä selkään.
Vaasan veri ei vapise
eikä
Kauhavan rauta ruostu
niskasta kiinni ja puukkolla selkähän
jonsei muutoin suostu.
Ensin portahat särjettiin
ja sitten vasta
muuri,
Isoo-Antti se erellä meni,
joka joukosta oli suurin.
Ei
saa laulaa Rannanjärvestä,
Rannanjärvi on kuollu.
Rannanjärven
hauralle,
on marmorikivi (panssariauto) tuotu.
Isontalon Antti ja Rannanjärvi
De språkade
sinsemellan:
Dräp du Kauhavas länsmansfuling
jag äktar
hans stiliga änka
Isotalon Antti han var den främste,
sen
kom kompis Sjöstrand,
Pukkilas Jaska från Kauhava
var bland
gelikar den tredje
Nog var det fan, sa´ Rannanjärvi
om en
man mig kunde skrämma.
På honom bara med tjärved på
käften
å så me en kniv i ryggen.
Vasablodet det skälver
ej,
och rosten flyr Kauhavastålet
Ett nackgrepp blott å kniven
i ryggen,
om karlen inte annars ger sig.
Först kom trapporna i
tur
å sen i spillror slogs muren.
Främst i raden gick Isotalon
Antti,
som inte var störst blott i truten.
Sjunga får man
ej om Rannanjärvi
när kompisen har mött döden
pansarvagnen
på graven hans
nu håller vakt kring hans minne
Översättning: © Ulla Ruusulehto, Nykarleby (maj 2003). Ulla
betraktar översättningen som en råkopia och kommer vid tillfälle
att slutföra arbetet. ”Storgårds Antt och kompis Sjöstrand”
kallade hon herrarna i en variant.