Rannanjärvi och Isontalon Antti



Foto: Julia Widgrén 1869.


Postkort. Ålder och förlag okända, men eftersom baksidan är uppdelad i adress- och meddelandedel är det inte äldre än från omkring 1905. Baksidestrycket utgörs endast av ”POSTIKORTTI”, vilket tyder på att kortet kan vara från 1920-talet. Tidigare stod det nästan alltid ”Carte Postale”. Papperskvalitet och tryck pekar mot att det är ännu yngre.

 


Verserna på kortet:


Isontalon Antti ja Rannanjärvi
Ne jutteli kahden kesken:
Tapa sinä Kauhavan ruma vallesmanni
Ja minä nain sen komean lesken.

Sitten on piru sano Rannanjärvi,
Ettei se miestä pelkää;
Tervaskannolla vasten suuta
Ja teräksellä selkään.

Vaasan veri ei vapise
Eikä Kauhavan rauta ruostu,
Niskasta kiinni ja puukolla selkään,
Jollei se muuten suostu.

Ei saa laulaa Rannanjärvestä,
Kun Rannanjärvi on kuollut.
Rannanjärven haudalle
On marmoripatsas tuotu.


Översättning specialgjord
för Nykarlebyvyer:

Isontalon Antti ja Rannanjärvi
De språkade sinsemellan:
Dräp du Kauhavas länsmansfuling
jag äktar hans stiliga änka

Nog e de fan, sa´ Rannanjärvi
att han inte fruktar karlar;
Med tjärved på käften ska han få
å sen med stålet i ryggen.

Vasablodet det skälver ej,
och rosten flyr Kauhavastålet
Ett nackgrepp blott å kniven i ryggen,
om karlen inte annars ger sig.

Sjunga får man ej om Rannanjärvi
för kompisen har gått hädan.
Marmorstoden på graven hans
är redan rest till hans minne



En dialektal variant med
fler verser:

Isotalon Antti ja Rannanjärvi
ne jutteli kahren kesken:
Tapa sinä Kauhavan ruma vallesmanni,
niin minä nain sen komian lesken.

Isotalon Antti oli ensimmäinen
ja Rannanjärvi oli toinen
Pukkilan Jaska se Kauhavalla,
oli kolmas samanmoinen.

Sitten on piru, sanoi Rannanjärvi
jos minä miestä pelkään
Tervas pampulla kuonon päälle,
ja teräksellä selkään.

Vaasan veri ei vapise
eikä Kauhavan rauta ruostu
niskasta kiinni ja puukkolla selkähän
jonsei muutoin suostu.

Ensin portahat särjettiin
ja sitten vasta muuri,
Isoo-Antti se erellä meni,
joka joukosta oli suurin.

Ei saa laulaa Rannanjärvestä,
Rannanjärvi on kuollu.
Rannanjärven hauralle,
on marmorikivi (panssariauto) tuotu.





Isontalon Antti ja Rannanjärvi
De språkade sinsemellan:
Dräp du Kauhavas länsmansfuling
jag äktar hans stiliga änka

Isotalon Antti han var den främste,
sen kom kompis Sjöstrand,
Pukkilas Jaska från Kauhava
var bland gelikar den tredje

Nog var det fan, sa´ Rannanjärvi
om en man mig kunde skrämma.
På honom bara med tjärved på käften
å så me en kniv i ryggen.

Vasablodet det skälver ej,
och rosten flyr Kauhavastålet
Ett nackgrepp blott å kniven i ryggen,
om karlen inte annars ger sig.

Först kom trapporna i tur
å sen i spillror slogs muren.
Främst i raden gick Isotalon Antti,
som inte var störst blott i truten.

Sjunga får man ej om Rannanjärvi
när kompisen har mött döden
pansarvagnen på graven hans
nu håller vakt kring hans minne



Översättning: © Ulla Ruusulehto, Nykarleby (maj 2003). Ulla betraktar översättningen som en råkopia och kommer vid tillfälle att slutföra arbetet. ”Storgårds Antt och kompis Sjöstrand” kallade hon herrarna i en variant.

 

Läs mer:
Isontalon Anttis eskapader i Nykarleby finns dokumenterade i Min barndoms marknader II av J. L Birck.
Häjyt och Iso-Talon Antti i Uppslagsverket Finland.