Midsommarvaka

Spel av gyllene färger dallrar
länge i väster. Bullrande skratt
skalla i gränderna. Dagen skvallrar
högljutt om vad som händer i natt.


Älvens ulliga dimmor ånga
bort mot mynningens säv och snår.
Forsen sjunger sin sång som i många,
hundrade gångna år.


Höga, lummiga sommarstränder
dämpa dess dova, brusande ton.
Pigor med kvistar i svettiga händer
ta sig en dans med gesäller på bron.


Daggiga ängar av blommande klöver
sprida i nejden sin sötma, sin doft.
Unga, älskande unga däröver
vandra sig varma till lador och loft.

Toddy på krogen, ovanför kvarnen,
borgarna dricka tills solen går opp.
Fruarna hellre där hemma med barnen
hålla sig vakna med kaffe och dopp.


Färgernas spel från väster till öster
glidit i båge och råkat i brand.
Flickornas skratt och pojkarnas röster
tystna alltmera men höras ibland.


Luften blir kylig, timmarna långa,
klockan i tornet tvekande slår.
Forsen sjunger sin sång som i många,
många hundrade gångna år.