Tomas
Indals stad
De gamla herrarna som förr du sett
på
holmens utvärdshus sin toddy dricka,
för länge sen på
hemväg sig begett.
Vid inga fönsterspeglar längre nicka nyfikna
ansikten i rutans glas.
De äro borta, tiden är en annan.
Och
föga sirlig synes dig dess grace.
Du ser ännu den fina silverkannan
en högtidsdag och rosen, som stod röd
vid mockakopparna
och saffranskransen.
Men hon, som ung och glad till bordet bjöd,
för länge sedan gått från dig och dansen. |