Nykarleby provinsialläkardistrikt. En 50-års berättelse
1870—1920
av
Woldemar Backman
Förord.
Förevarande skildring behandlande så många vitt skilda
områden kan säkerligen för mången synas nog brokig.
Huvuddelen av skildringen har dock ägnats de hygieniska och medicinska
förhållandena inom distriktet, till vilka jag då också
räknat befolkningsstatistiken. Men på ett folks lekamliga och
andliga hälsa inverka som bekant en mängd yttre faktorer. Därför
har jag också inlåtit mig på en beskrivning av såväl
ekonomiska som kulturella och sociala förhållanden. Jag har
visserligen därvid gått in på områden, vilka jag
långt ifrån fullständigt kan överblicka och behärska.
Fackmannen skall naturligtvis här med lätthet finna brister
och luckor att fylla.
Skildringen avser tvenne omständigheter. Den vill i varje enskild
kommun dels visa utvecklingens gång, dels konstatera förhållandena
sådana de i detta nu äro. För att erhålla större
jämförelseenheter har jag företagit det nära till
hands liggande tillvägagångssättet att dessutom sammanslå
å ena sidan de svenska kommunerna, å andra sidan de finska
och jämföra dessa i olika avseenden med varandra, liksom också
med hela Vasa län och riket i dess helhet.
Oaktat skildringen till största del är grundad på den
officiella statistikens publikationer samt på andra tryckalster
och på arkivstudier, har jag dock i och för vissa detaljer
varit nödsakad att vända mig till flere centrala ämbetsverk:
Statistiska Centralbyrån, Medicinalstyrelsen, Lantbrukstyrelsen,
Lantmäteristyrelsen, Handels- och industristyrelsen m.fl., vilkas
material jag dels beredvilligt tillåtits genomgå, dels från
desamma med största tillmötesgående erhållit skriftliga
svar på framförda frågor. Också en mängd enskilda
personer, främst kommunalläkarna i distriktet, församlingarnas
kyrkoherdar, kommunalnämndernas ordföranden, domhavandena i
distriktets domsagor och Magistratens i Nykarleby ordförande, länsmännena,
skolföreståndarna, har jag besvärat med en mängd
förfrågningar, eller också ha deras arkiv beredvilligt
upplåtits till genomgående; härtill komma ännu många
privata personer, som lämnat mig värdefulla upplysningar. Till
såväl styrelser som dessa enskilda personer ber jag härmed
att få framföra mitt varma tack.
Nykarleby i mars 1926. |