Fruntimmersskolan i Nykarleby, 1874—1909
av Erik Birck

Nykarleby samskola inleder sin verksamhet

I direktionen för den av staden övertagna privata flickskolan invaldes häradshövd. Barck, dr Achrén, lektor Hedström och fruarna Nanna Grundfeldt och Bertha Myréen samt senare fru Mathilda Nessler. Åt hrr Mennander, Spolander, Wichmann och Hedström uppdrogs att uppgöra förslag till instruktion för skolan.

Instruktionen förelåg i okt. 1896 och godkändes av stadsfullmäktige den 11 nov. s.å. Samtidigt meddelade hrr Achrén och Wichmann, att de genomgått f.d. lägre elementarskolans bibliotek. De föreslogo nu, att ”dugligare arbeten” skulle doneras till samskolan, några äldre manuskript och matrikeln överföras till stadens arkiv, och resten, bestående av gamla, odugliga läroböcker, förvaras i packlådor på rådhusvinden. Förslaget antogs av fullmäktige.(23)

Skolan gick i fortsättningen under olika namn: Nykarleby samskola, Fruntimmersskolan-samskolan, Fruntimmersskolan och Privata svenska samskolan i Nykarleby.

För treårsperioden 1897—1900 invaldes i direktionen fröken Mimmi Lybeck, lektorskan Betty Hagfors (f. Carlsson), lektor K. E. Wichmann, rådman C. Nylund och handlanden Axel Kisor. I okt. 1898 avgick fru Myréen på grund av bortflyttning. I hennes ställe invaldes i november på tre år fru Tima Söderström. Herrar Barck, Petrell och Hedström samt fruarna Grundfeldt och Nessler tillhörde även direktionen under perioden 1899—1902. I sept. 1900 om- respektive invaldes för tre år från 1 sept. lektorerna Wichmann och Hagfors samt fruarna Betty Hagfors, Aina Boucht och Ottilia Roos. I juli 1903 invaldes för tre år från 1 sept. fröken Mimmi Lybeck och omvaldes fru Hagfors och lektor Wichmann.

Skolan drevs nu med relativt små kostnader. Budgeten för 1896—1897 tedde sig som följer:

För denna summa kunde staden sålunda upprätthålla ett för sin tid modernt och effektivt utbildningsinstitut för sin bildningstörstande ungdom. Inträdesåldern för flickor var från hösten 1897 10 år tidigare hade den varit lägre. För pojkarna var inträdesåldern ej närmare bestämd.

Skolan verkade vid denna tid i färgaren J. A. Norrlunds gård (tomt nr 48), som i jan. 1898 av staden upphyrdes för fem år framåt för samma årshyra som dittills, nämligen 500 mk. Den låg vid Östra Esplanadgatan 13, där Bergfeldts affär senare var inrymd, d. v. s mittemot den senare tillkomna samskolan. Här hade skolan även haft sin verksamhet 1874 i handl. R. Ahlqvists dåvarande gård. Från slutet av 1880-talet till hösten 1891 hade skolan varit inrymd i arbetskarlen Matts Löfholms, senare Frostes och ännu senare Souranders gård vid samma gata (tomt nr 66). Från Norrlunds gård flyttade skolan efter sekelskiftet för en tid till den Sundströmska gården på tomt nr 43 Kyrkogatan 2, nu Holmströms [Sandqvist] gård. Därefter återvände den tillbaka till Östra Esplanadgatan, där lokal efter 1904 hyrdes i sjökaptenen Jakob Henrikssons tidigare gård på tomten nr 80, senare bankdirektör Hugo Grundfeldts och ännu senare montören Gunnar Willmans gård. Under sina sista år var skolan inrymd i rådhusgården i en del av den gamla elementarskolans lokal.

I okt. 1900 beviljade Överstyrelsen för skolväsendet fortsatt understöd med 2500 mk årligen under 5 års tid från 1 sept. s.å. Ur stadens del av utminuteringsbolagets medel fick skolan anslag varje år i allmänhet 1800 mk.

Då Privata flickskolan, som den vid denna tid oftast kallades den 31 maj 1899 firade sitt 25-årsjubileum med en enkel fest i skollokalen hyllades föreståndaren, lektor Hedström varmt av kyrkoherde Petrell. Han tolkade i sitt tal stadsbornas djupt kända tacksamhet för skolans tillkomst, som fyllde ett för orten stort behov. Skolans föreståndarinna, frk Anna Henriksson, som själv varit en av skolans första elever framräckte till Hedström som ett ringa minne ett guldur med inskrift: ”Av tacksamma fruntimmersskolelever i Nykarleby 1874—1899”

Esplanadgatan i början av 1890-talet. Till vänster den Ahlqvistska, sedermera Norrlundska och Bergfeltska gården vid Östra Esplanadgatan 13 tomt 48, där Fruntimmersskolan var inrymd 1874 och kring sekelskiftet. Vykort i Herlers museum.

Hedström tackade rörd och gav en bild av skolans uppkomst, dess första verksamhetsår, de svårigheter den i början hade att övervinna samt dess vidare utveckling och verksamhet tills den hösten 1896 övertogs av staden. — Vid hemkomsten överlämnades till Hedström en praktfull jardiniär och av skolans tredje klass en byst av Topelius att uppställas i skolan. Medel till inköp av denna hade hopbragts genom en av eleverna bildad syförening.
Från skolan utdimitterades samma dag tre elever: Agda Gyllenberg, Alma Sund och Elisabet Sundström. (25)

Förslag om utvidgning till 4-klassig samskola

Skolan arbetade fortfarande med tre klasser. Då I klassen betraktades som förberedande upptog skolans läroplan dock under åren 1897—1904 IV klasser, vanligen under olika år fördelade på en lägre och en högre avdelning. Läsåret 1904—1905 förekom ingen kl IV, emedan eleverna på kl. IIIb, d. v. s. högre avdelningen, avgick vid vårterminens slut 1904. Följande läsår saknades åter kl. I, medan kl. IV hade en lägre avdelning. Läsåret 1906—1907 fanns endast två klasser, nämligen III a och b samt IV a och b, där a betecknade lägre och b högre avdelning, läsåret 1907—1908 kl. III b och kl. IV a, b. Det sista läsåret 1908—1909 fanns endast en IV klass, högre avdelning. Dessa avslutande klasser förberedde ej för direkt övergång till grannstädernas samskolor eller statliga lycéer. Kompletterande kurser måste genomgås av de elever, som sökte sig dit. Kostnaderna härför vållade vid sekelskiftet en minskad tillströmning av elever.

I december 1902 återupptogs därför frågan om skolans ombildning till 4-klassig samskola. Elevantalet hade nedgått till den grad, att man enligt direktionen kunde hysa endast ringa förhoppning om skolans existens. Direktionen hade därför tänkt sig, att skolan skulle ombildas till en 4-klassig samskola eller en mindre samskola med kurser motsvarande en förberedande klass och de tre lägsta klasserna i ett 8-klassigt lyceum. Skolan skulle ombildas successivt, varigenom man hoppades kunna bibehålla det dittills åtnjutna statsanslaget. Från skolan skulle eleverna kunna fortsätta såväl på 5:e klassen i Jakobstads samskola som på de statliga lycéernas 4:e klass i Gamlakarleby, Vasa eller Uleåborg.

Läroplaner samt kurs- och timfördelningar bifogades. Förslaget innebar, att stadens folkskola för flickor skulle indragas, varigenom folkskollokalen jämte den s.k. rektorslokalen kunde ”apteras” för den föreslagna samskolan. Härigenom skulle stadens utgifter för skolverket reduceras. I och med läsåret 1904—1905 skulle den nya ordningen vara genomförd. Skolans lärarinnepersonal hade erbjudit sig att mot avgift upprätthålla en privat avslutningsklass för elever, som ej ämnade fortsätta vid andra läroverk.(26)

I febr. 1902 upptogs saken efter bordläggning till avgörande i stadsfullmäktige. Ordföranden i folkskoldirektionen K  E. Wichmann meddelade, att den av folkskolans indragning berörda lärarinnan Rosa Dahl förklarat sig både skyldig och villig, att om så erfordrades, för sina två återstående tjänsteår överta något annat motsvarande arbete, ifall folkskolan indrogs.

Under den långvariga diskussionen yttrade sig Wichmann för och Spolander emot reformen, vars nytta den senare betvivlade. Den uppgjorda budgeten skulle säkert överskridas, menade han. Emedan elevantalet nedgått så att statsunderstödet var i fara, enades man dock om att genomföra omorganisationen instundande läsår, d. v. s. 1903—1904, enligt den uppgjorda planen, under förhoppning att fortsatt statsunderstöd kunde erhållas.(27)

I detta läge gjorde folkskolinspektorn, seminariedirektor Z. Schalin, ett inlägg, som visade att han för sin del ogillade planerna. Den 30 jan. 1903, då ärendet för andra gången förelades i fullmäktige, inlämnade Schalin en samma dag daterad ansökan om avsked från inspektorstjänsten. Han förebar som orsak sin numera vacklande hälsa, och tillade: ”Tacksam för det förtroende, som under de 12 1/2 år jag skött denna befattning från Fullmäktiges sida kommit mig till del, då jag utan allt eget tillgörande upprepade gånger ånyo utsetts därtill, måste jag emellertid beklaga att jag, strängt upptagen af andra åligganden, så litet kunnat göra för denna mig dock kärvordna läroanstalt. Jag skulle dock af hjärtat önska att densamma, trots de motiga vindar, som nu blåsa, ännu kunde upprätthållas, så länge vårt dyra svenska modersmål ännu gäller såsom ortens hufvudspråk, och att vårt samhälle, om än ringa och fattigt, likväl skulle betrakta det som en hederssak att försöka upprätthålla åtminstone en egen skola, som står öppen för alla samhällets barn, — flickor med svenskt modersmål. Dixi et salvavi animan meam.(28)

Stadsfullmäktige bordlade ansökan till den 2 april, då man, med hänvisning till att ansökan inlämnats om indragning av folkskolan, beslöt att göra en hemställan hos Schalin, huruvida han ej ville kvarstå i befattningen som skolinspektör till läsårets utgång. Schalin kvarstod, men sedan skolan indragits beviljades hans avskedsansökan från den 30 januari 1904.(29)

Som svar på stadens anhållan dels om indragning av Högre folkskolan för flickor, dels om att statsbidraget det oaktat finge utgå intill utgången av juni 1906, men för fruntimmersskolans räkning, uppmanade överstyrelsen för skolväsendet stadsfullmäktige att meddela upplysning om huru stor folkskollärarinnans lön var och lämna förbindelse om att bekosta flickornas undervisning i handarbete och gymnastik. Fullmäktige beslöt i anledning härav den 9 mars 1903 att förbinda sig att ansvara för handarbetsundervisningen och föreslog, att folkskollärarinnan Rosa Dahl skulle anförtros denna undervisning. Gymnastiken ville fullmäktige däremot ej svara för, då konstnaderna var obekanta. I seminariets övningsskola hade flickor och pojkar gemensamt gymnastik under ledning av lärarkandidaterna.

Efter att ha konsulterat överinspektorn G. Lönnbeck beslöt man att erlägga ytterligare 200 mk för avlöningen av en handarbetslärarinna, utöver de 200 mk med vilka staden bidrog till avlönandet av lärarinnan i seminariets småbarnsskola samt att för gymnastikunderivisningen likaledes erlägga 200 mk. Skriftliga förbindelser härom sändes till överstyrelsen.

Det visade sig emellertid, att den uppgjorda läroplanen ej överensstämde med lektionsplanen vid reallycéerna. Skolöverstyrelsen föreslog därför genom sin chef, friherre Y. K. Yrjö-Koskinen, att första klassen skulle avskiljas till en förberedande klass och att för de tre följande klasserna skulle tillämpas samma läroplan, som för de statliga lycéernas tre lägsta klasser.

Fruntimmersskolans lärarinnor, fröknarna Anna och Aina Henriksson framhöll för stadsfullmäktige, att timantalet i ryska, finska och matematik, om man följde skolöverstyrelsens förslag, skulle öka så att en ny lärare måste anställas. Detta skulle betyda en ökad utgift om 1000 mk årligen utöver kommitténs kostnadsförslag. Lektor Wichmann föreslog för sin del, att frågan om skolans ombildning för tillfället måtte få förfalla, vilket förslag fullmäktige enhälligt omfattade.(30)

Lärokursen 1903—1904

Lärokursen för läsåret 1903-1904, det sista med fullständiga IV klasser, må här anföras som jämförelse med de tidigare anförda.

I religion lästes F. W. Sundvalls lärobok i biblisk historia i I kl. och bibeln och katekesen i de följande klasserna (2—2—3—2 tim.).

I svenska lästes i I kl Boken om vårt land och övades rättskrivning enligt E. Lagerblad, Svensk rättskrivningslära. Grammatik lästes enligt K. J. Hagfors, Svensk språklära. I kl II fortsattes dessa studier. I kl III a och b lästes Skandinaviska och finska guda- och hjältesagor av A. Lönnbäck och memorerades dikter av Runeberg och Topelius. Rättskrivningsreglerna genomgicks och ämnesskrivning övades, delvis efter plansch, i brevform eller med anknytning till den lästa kursen eller till barnens egna erfarenheter, t. ex. Fiskargossen, En sommardag på landet, Vägen till Åminne. Grammatik och satsanalys inlärdes och övades enligt Lagerblad och D. A. Sundén, Satsanalys. I IV klassen lästes Kung Fjalar och Fänrik Ståls sägner och i litteraturhistoria. V. Vasenius, Översikt af Finlands litteraturhistoria, i grammatik genomgicks versläran och repeterades hela grammatiken och rättskrivningsläran. I ämnesskrivning gavs bl. a. uppsatsämnena Sommaren i Norden, Första sången av Kung Fjalar, Karl XII (levnadsteckning), Karl XII (karakteristik). Minnesvärda ställen i Nykarleby och dess omnejd, Hundraårsminnet av den 5 februari 1904 i Finland, Orsakerna till den romerska republikens övergång till envälde och Hvad är verklig lycka? (3—3—4—4 tim.).

I finska var kursen nu mycket grundligare än tidigare. I kl I gavs 22 lektioner ur O. Dannholm, Öfningskurs i finska språket och hölls skriv- och samtalsövningar. I kl II hölls 38 lektioner ur Kockström, Lärobok i finska språket del I, i kl III 81 lektioner ur samma lärobok, som genomgicks och repeterades. Vidare lästes valda berättelser ur Setälä, Vähäinen suomalainen lukukirja. I kl IV lästes och repeterades del II av Kockströms lärobok. Dessutom genomgicks vissa stycken ur Cannelin, Suomalainen lukemisto och Sjöroos, Ordböjningslära. Talövningar och skrivövningar hölls (2—2—2—2 tim.).

I tyska lästes och memorerades i kl. II 21 st. ur J. Öhquist, Tysk elementarbok, varjämte i grammatiken hjälpverbens och svaga verbens böjning inlärdes och övades, liksom det viktigaste om substantivets böjning. I kl III fortsatte man i avd. a med st. 26—100 ur Öhquist och i grammatiken med det viktigaste av formläran enligt samma lärobok. Hemskrivning förekom en gång i veckan. I avd. b lästes Öhquists Deutsche Prosa und Dichtung och i grammatik U. Lindelöf — J. Öhquist, Tysk språklära samt Öhquist, Tysk övningsbok. Hemskrivning förekom även här en gång i veckan.

I kl IV b, alltså den högre avd., fortsattes läsningen av Deutsche Prosa und Dichtung. Dessutom lästes Goethes ”Hermann und Dorothea”, varjämte dikter memorerades. Hela grammatiken repeterades enligt Lindelöf—Öhquist, Samtals- och skrivövningar hölls liksom på alla stadier, varjämte självständiga uppsatser skrevs (2—4—4—4 tim.).

I historia hade kursen betydligt utvidgats. I kl I, II och III a lästes B. Estlander, Gamla tidens historia, i kl III b M. G. Schybergson, Medeltidens historia och i kl IV b Pallin—Schybergson, Nya tiders historia från franska revolutionen samt Schybergsons Finlands historia från Karl XI. Hela historiekursen repeterades. (2—2—2—3 tim.).

I geografi lästes i kl I E. Lagerblad, Lärobok i geografi, Finland och Ryssland, varjämte det viktigaste i den allmänna geografin genomgicks för att sedan kompletteras i de följande klasserna. I kl II lästes Brittiska öarna och Mellaneuropa till Schweiz, i kl III a Schweiz, Frankrike, Sydeuropa samt Asiens kust- och ytbildning och i kl III b Asien. I kl IV repeterades hela geografikursen (3—2—2—1 tim.).

I aritmetik inlärdes i kl I de fyra enkla räknesätten med hela tal samt metersystemet. I kl II genomgicks sorträkning och decimaltal, i kl III läran om bråk och enkel regula de tri. I kl IV b inlärdes bolagsräkning och repeterades hela aritmetikkursen enligt läroböcker av Ramsay, Thors och A. Berg (3—3—4—2 tim).

Geometrisk formlära upptogs som ett särskilt ämne i kl I, där de vanligaste geometriska kropparna studerades jämte ytor, linjer, vinklar och polygoner. Teckning övades i punkterade häften (l tim.).

Fysik var ett för skolan nytt ämne, som lästes i kl IV. De viktigaste värme-, ljud-, ljus-, magnetiska, elektriska, jämvikts- och rörelseföreteelserna inlärdes enligt J. A. Rosenqvists lärobok (l tim.).

I naturkunnighet lästes fortfarande Unonius' lärobok i zoologi, i kl I däggdjuren, i kl II fåglar, kräl- och groddjur. I kl III lästes samma lärobok. Linnés system genomgicks och växter examinerades enligt O. Alcenius, Samling af växter. I kl IV lästes de ryggradslösa djuren och repeterades hela zoologikursen (1—1—2—1 tim).

Hälsolära lästes fortfarande enligt Tigerstedts Inledning till hälsolära (l tim.).

Sång övades i alla klasser och omfattade notskrift, tonträffning och en- och flerstämmig sång (2 tim.).

I handarbete övades i kl I och II strumpstickning, i III a gjordes ett örngott och i III b ett lintyg och i kl IV b en brodérbok för inövning av vitt broderi (2—2—2—2 tim.).

Stilskrivning övades i kl I, II och III a och b enligt M. Bahrs kurs i skönskrivning (2—1 tim.).

Teckning utfördes i häften efter frk Granstedts väggplanscher samt efter andra planscher och gipser (1—1—1 tim.).

I gymnastik hölls i kl I, II och III ordningsövningar, arm-, ben- och bålövningar samt övningar med stav (1—1—1 tim.).

Läroböcker och kurser hade sålunda avsevärt moderniserats, nya ämnen hade tillkommit och skolan gör, vad undervisningens målsättning och metoder beträffar, intryck av att fullt ha motsvarat och kanske t. o. m. ibland ha överträffat sin tids motsvarande skolor. Fruntimmersskolans materialsamling var även relativt väl försedd, särskilt med geografiska, historiska och naturhistoriska kartor, kartverk och planscher. Biblioteket omfattade vid skolans upphörande 1909 endast 84 verk, mest läroböcker i skilda ämnen.(31)

Lärarinnor och lärare detta och föregående läsår var:

Läroplanen för 1905—1906, då kl I bortfallit, var följande:

Läsåret 1907—1908 minskade timantalet till 74 genom bortfall av kl II och läsåret 1908—1909 till 27, då endast kl IV b återstod.

Läsåret 1906—1907 tjänstgjorde följande lärarinnor och lärare vid fruntimmersskolan:

Följande läsår 1907—1908 hade frk Aina Henriksson avgått och i hennes ställe tjänstgjorde frk Vilhelmina Aspegren som lärarinna i svenska, historia och geografi på kl III—IV. I finska undervisade folkskollärarkand. Väinämö Lauttajärvi i kl III. Övriga lärare var liksom föregående år frk Anna Henriksson, frk Backman, frk Castrén och lektor Koskimies.

Statsanslaget upphör och skolan indras

Med läsåret 1904—1905 upphörde statsanslaget för skolan. I april avslog senaten vid behandlingen av statsanslagen för privatläroverken den ansökan, som inlämnats för Privata svenska samskolan i Nykarleby. Fullmäktige beslöt dock inlämna förnyad ansökan om fortsatt statsanslag à 2500 mk om året, men detta beviljades ej.

Skolöverstyrelsens cirkulär år 1904 under forskningstiden om ryskans införande som obligatoriskt läroämnen i alla skolor, som åtnjöt statsbidrag, mottogs med stort kallsinne av stadens fullmäktige. Skoldirektionen fick i uppdrag att förfråga sig hos överstyrelsen, huruvida cirkuläret verkligen kunde avses ha sin tillämpning även på stadens fruntimmersskola, för vilken statsbidraget var under indragning, och som därför torde upphöra inom ett par år i sin dåvarande form. Direktionen för fruntimmersskolan hade för sin del föreslagit att en ny lektionsplan skulle införas, upptagande även ryska, emedan detta ansågs vara nödvändigt för de föräldrar, som till en början ville hålla sina barn hemma för att sedan flytta dem till andra läroverk.

I september 1904 avgick lektor Wichmann ur direktionen på grund av bortflyttning från staden av politiska skäl. Han återvände i juni 1905. I direktionen för fruntimmersskolan invaldes i december lektor A. F. Mennander i stället för häradshövd. Barck, som bortflyttat från orten.

Skolans indragning var nu endast en fråga om något läsår. Ekonomin var efter statsanslagets upphörande synnerligen ansträngd. Även från stadens sida synes anslagen ha uteblivit. Som följd härav planerade skolans ledning att nedlägga verksamheten i och med läsåret 1906—1907. I juni 1905 anmälde direktionen, att skolan från och med den l sept. 1905 endast kunde disponera följande anslag: höstterminen 1905 666,66 mk, kalenderåret 1906 1.666,67 mk och vårterminen 1907 666,67 mk, summa 3000 mk. Under våren 1905 och 1906 skulle inga elever utdimitteras, och 1907, då skolan upphörde, skulle tre årsklasser återstå. Dessa klasser hoppades direktionen måtte beredas tillfälle att avsluta sina kurser vid skolan enligt den undervisningsplan, som dittills följts, utan att några nya elever intogs hösten 1906.(32)

Beträffande skolans ev. fortsättning i ny form föreslogs av direktionen i maj 1905, att skolan skulle arbeta i tre klasser, av vilka kl. I skulle motsvara folkskolans 4:e årsavdelning, kl. II och III realllycéernas I och II klass. Denna treklassiga skola skulle baseras på en privat förskola med tre årsavdelningar, motsvarande folkskolans l:a, 2:a och 3:e årsavdelningar. Stadsfullmäktiges för frågans beredning tillsatta utskott, hrr A. Kisor, G. Roos och K. J. Hagfors, ansåg emellertid, då frågan upptogs till ny behandling i jan. 1906, att den klass, som skulle motsvara en folkskoleklass, var onödig, liksom den privata förberedande skolan. Ifall stadens tillgångar medgav, kunde behovet av en högre skola tillgodoses med en tvåklassig läroanstalt, motsvarande första och andra klasserna i ett reallyceum.

Fullmäktige beslöt följa utskottets förslag och inrätta en 2-klassig samskola, under förutsättning att statsbidrag kunde erhållas. Något sådant erhölls ej, men däremot beviljades ett statsanslag för ytterligare ett läsår för samskolan.

Till medlemmar i direktionen för Fruntimmersskolan—Samskolan valdes i april 1906 för tre år framåt från 1 september apotekaren Gustaf Roos, doktorinnan Betty Hagfors och fröken Emilia Lybeck.

Då statsunderstödet skulle upphöra med höstterminen 1906 vädjade direktionens ordf., direktor Hedström, till stadsfullmäktige om att skolan fortfarande måtte upprätthållas med 2 klasser till utgången av läsåret 1909. Annars skulle de återstående eleverna bli ur stånd att avsluta sin skolkurs. Förslaget godkändes av fullmäktige. Förnyad ansökan om statsbidrag skulle inlämnas till senaten.(33) Denna gav ej något resultat, men skolan fortsatte sin verksamhet till nämnda tidpunkt. Budgeten för de två åren 1907—1909 uppgick till 5750 mk. Elevantalet läsåret 1907—1908 var 12, fördelade på två klasser (kl. IV högre och lägre avdelningen). Av dessa var 9 betalande så att 6 erlade helavgift och 3 halv årsavgift. Läsåret 1908—1909 hade elevantalet krympt till 7 på kl. IV, varav 6 betalande, av vilka 3 erlade hel och 3 halv årsavgift.

Den av drätselkammaren uppgjorda utgifts- och inkomststaten för tiden l jan.—31 maj 1909 såg ut på följande sätt:

Av utminuteringsbolagets vinstmedel beviljades den 5 april 1200 mk till skolan för täckande av förlusten.(34)

Med läsåret 1908—1909 upphörde sålunda Fruntimmersskolans-Samskolans verksamhet. Den hade då verkat i 35 år och fyllt en viktig uppgift i stadens bildningsliv. Skolans grundläggare och drivande kraft genom åren Gustaf Hedström hade kvarstått som föreståndare ända till slutet. Det var i främsta rummet hans förtjänst att ungdomen i Nykarleby under denna relativt långa tid haft möjlighet att komma i åtnjutande av en skolutbildning utöver folkskolan.